Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

”Jag är stolt över att julfreden utlyses i Åbo”

Från 2015
Uppdaterad 24.12.2015 12:36.
1 min

Finländarna är ett traditionsfast folk, speciellt vad gäller julen. Ännu idag är det många av oss som av olika orsaker väljer att inleda julfirandet genom att följa med en av Finlands äldsta traditioner.

I morgon, vill Gud, infaller vår Herres och Frälsares nåderika födelsefest; och varder förty härigenom en allmän julfred kungjord och påbjuden …

För de flesta finländare är de här orden bekanta, och för många betyder de att julen officiellt är här.

Julfreden med sitt skandinaviska ursprung har minst sju sekler bakom sig. På 1200-talet var den lagbunden med bestraffning som följd av att bryta freden. Då pågick den ända från julaftonskvällen fram till tjugondag knut som infaller den 13 januari. Det var en tid att stanna upp för att tänka på gud och gå i kyrkan, och också då höll butiker och all administrativ verksamhet stängt.

Olika betydelser

Varför julfreden började utlysas i just Åbo har flera historiska orsaker, bland annat den att Åbo var centrum för kyrklig verksamhet. Åbo är ändå inte unikt eftersom freden i århundraden också har utlysts i de flesta andra gamla städer och utlyses idag bland annat i Björneborg och i Borgå.

Maria Olin växte upp med julfreden på rådhustorget i Borgå. Hon är Åbobo sedan tjugosex år och går numera alltid till Brinkala gård för att ta del av stämningen på julafton klockan 12.

- Jag tror den under årens lopp fått flera betydelser. Dels är det tillhörigheten med generationer som i flera hundra år hållit på med det här och så är det nutidssamhörigheten - många samlas under en kort stund för samma sak.

- Sen är det också budskapet. Vi är så stressade till vardagen så det är bra att ta till sig ett visst ställe, och liksom göra en liten ansträngning för att ta åt sig ett budskap som är väldigt simpelt. Det är ett fredligt budskap och också ett kristet, trots att man inte nödvändigtvis behöver vara kristen för det. Så tycker jag om den gamla texten.

Trivsam trängsel

Jerker Björkqvist är född och uppvuxen i Åbo och har gått på julfreden så länge han kan minnas. För honom betyder julfreden som för många andra en brytning i kaoset innan jul.

Jerker Björkqvist 2015.
Bildtext Jerker Björkqvist tycker inte trängseln på julfreden är så farlig.

- Jag har lite försökt få fram den samma idén till mina barn. Fast barnen förstår inte varför vi ska dit i regnet, men så småningom blir det kanske deras egen tradition. Vi försöker gå varje år men det lyckas inte alla gånger, ibland har morgnarna varit så tröga så vi bara får konstatera att det inte blir av. Huvudorsaken till att vi går dit är för att få komma ut och röra på sig en dag då man annars bara sitter och äter.

För Maria Olin är det inte ett alternativ att skippa julfreden om hon inte är borta.

- Jag måste inte vara i Åbo bara för den sakens skull, men de gånger vi firat jul på landet och följt med julfreden på radio istället så känns det faktiskt som ett litet utanförskap, så där att "ojdå, nu är jag inte där".

I tiden har både säckpipa och stråkinstrument hört till musikarrangemanget. Idag är det körsång som gäller, och Björneborgarnas marsch vars krigiska ord ibland har ifrågasatts vid fredsutlysningen.

maria olin hemma vid köksbordet
Bildtext Maria Olin njuter av stämningen som julfreden medför.

Vad är det som gör att du helst är där på plats, Maria Olin?

- Det känns festligt och jätte stämningsfullt. Så är det förväntansfullt, och så fint att sjunga med i sången. Om man kan säga att en trängsel är trevlig så är trängseln på julfreden det. Vädret har aldrig varit ett hinder heller.

Första gången utlysningen sändes i radio var 1935 och i tv kunde den ses första gången 1983.

Textens budskap

Texten har längs med åren kortats ner en hel del men har fortfarande inslag av både medeltida lagstiftning och 1600-talets ortodoxa samhällsordning. I en av de äldsta texterna från 1600-talet står bland annat att det var förbjudet att frossa, supa och bränna ljus i onödan, och krogarna fick heller inte sälja alkohol.

Till regeln för textens uppläsning hör att om något får fel ska den som läser inte rätta sig själv utan bara fortsätta att läsa.

- Ju äldre man blir, hör hur folk har det, delar erfarenheter och får relation till saker och nyheter omkring en, desto mer betyder orden i texten, säger Maria Olin. Jag tänker till exempel att där står vi tillsammans och önskar fred och så går vi hem och firar jul, men för många är det just då som våldssituationer uppstår hemma.

Hemma hos Olin hänger en juldekoration som ser ut som en gammal pergamentrulle på väggen. Det är julfredstexten som slutar med orden "Slutligen tillönskas stadens samtliga invånare en fröjdefull julhelg".

- Jag tycker jättebra om det där att vi alla önskas en god jul, oberoende varifrån vi kommer. Särskilt just nu när så många nya människor kommit hit, de önskas också något gott. Jag är stolt över att det är Åbo som säger så här.

julfredstexten