Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

Yle Nyhetsskolan bygger på ett samarbete mellan Svenska Yle, lärare och elever. Vanligtvis tar en eller flera lärare kontakt för att diskutera upplägget och bestämma vilken elevgrupp som ska vara med och ungefär hur länge.

Det vanliga är att man i grundskolan satsar en termin eller ett helt läsår på projektet. Under en termin hinner alla elever göra varsin nyhet medan man under ett läsår hinner med åtminstone två.

Eleverna kan jobba enskilt eller i grupp, det här är upp till skolan att bestämma. Jobbar man i grupp fungerar det bäst om man delar på ansvar för text, bild, video etc.

Yle Nyhetsskolans gäng rekommenderar alltid att lärare går ihop och samarbetar inom det här projektet.

För gymnasiets del passar projektet bra inom en kurs som på ett eller annat sätt kan tangera nyhetsproduktion. Ett annat förslag är att samla intresserade elever som deltar i projektet utanför lektionstid och som sedan tilldelas en kurs för sitt arbete. Med ett sådant arrangemang är det bra att utse en lärare eller elev som fungerar som redaktionssekreterare.

Yle Nyhetsskolan kan även arrangeras i form av en intensiv kurs under t.ex. en temavecka eller liknande.

Vi kommer på besök

Under projektperioden besöker Yle Nyhetsskolans koordinator och nyhetsmentor skolan några gånger. En introduktion i början och en feedbacksession i slutet hör till grundupplägget och fler träffar med olika fokus går att ordna där emellan.

Vi kan till exempel hålla en lektion i intervjuteknik, källhantering eller liknande. Ett annat alternativ är att koordinatorn och/eller mentorn kommer till skolan för att handleda eleverna när de jobbar med sina nyheter, mer som en nyhetsverkstad utan särskilt tema.

Exempel: en klass 8

Ett gäng lärare bestämmer sig för att anmäla en elevgrupp i årskurs 8 till projektet. Lärarna vill jobba helhetsskapande och eleverna får arbeta med sina nyheter på olika sätt under lektioner i t.ex. bildkonst, samhällslära, matematik och modersmål.

Man går in för att delta under en termin och projektet inleds då med att koordinatorn och nyhetsmentor (en journalist från Svenska Yles nyhetsredaktion) kommer på besök. Under intron berättar de om Svenska Yle, public service, nyheter osv. Huvudfokus under det första besöket är: Vad är en nyhet?

Målsättningen med introduktionen är att eleverna ska börjar spåna på möjliga nyhetsämnen.

Fram till följande träff jobbar lärarna och eleverna på egen hand, med hjälp av instruktioner och tips på projektets webbsida. Under den här perioden bestämmer eleverna sig för vad nyheten ska behandla, läser in sig på ämnet, funderar på vilka de ska intervjua och hurudan form de vill ha på nyheten; ska det vara en klassisk webbartikel med text och bild eller är de mer intresserad av att göra ett bildspel eller videoklipp?

Journalister brukar tala om att man måste ha ”nyhetsnäsa”, det här gäller även Yle Nyhetsskolans reportrar.

Senare under terminen, under det andra besöket, får Yle Nyhetsskolans unga reportrar mer konkreta tips kring t.ex. rubriksättning, nyhetsvinkel och webbspråk. Den här träffen designas så att den passar in i det skede av nyhetsarbetet som ungdomarna är i.

Efter träff nummer två så finslipar de sina nyheter och skickar sedan in dem till projektkoordinatorn som går igenom dem, ber om eventuella kompletteringar och publicerar slutprodukten på svenska.yle.fi/nyhetsskolan. Vill man ordna en till nyhetsverkstad tillsammans med koordinatorn innan man skickar in nyheterna, är det också möjligt.

När alla klassens nyheter är publicerade kommer koordinatorn och mentorn en sista gång på besök och ger då alla feedback. Att få respons är en mycket viktigt del av processen och ett bra sätt att avsluta det hela.

Tips och råd

Yle Nyhetsskolans gäng rekommenderar alltid att lärare går ihop och samarbetar inom det här projektet. Nyhetsarbetet erbjuder fina möjligheter att väva samman flera läroämnen, t.ex. modersmål, samhällslära, bildkonst och matematik. Skapa en nyhetsredaktion och dela på ansvaret, både mellan lärare och elever!

Journalister brukar tala om att man måste ha ”nyhetsnäsa”, det här gäller även Yle Nyhetsskolans reportrar. Både inför och under projektets gång är det därför bra att försöka hänga med i nyhetsvärlden. En bra början är att läsa vår webbsida för de senaste nyheterna, då blir det både lättare och mera spännande att kläcka en egen nyhetsidé!

Till Yle Nyhetsskolans grundtanke hör att eleverna ska få nå ut till en riktig publik, att det de gör är på riktigt! Eftersom målet är att elevernas nyheter ska publiceras på svenska.yle.fi/nyhetsskolan, finns det vissa krav på form och innehåll som man bör följa. Att läsa instruktionerna om t.ex. bildstorlek, källkritik och annat är därför viktigt.

Låter vårt projekt som något för er, ta då kontakt med Yle Nyhetsskolans projektkoordinator Rose-Marie Dahlström (rose-marie.dahlström[at]yle fi). Har ni frågor är det bara att höra av er!