Flyktingfotograf vill lyfta Nagu som ett positivt exempel
Fotografen Giles Duley som dokumenterat flyktingsituationen i Europa hyllar Naguborna för hur de tagit emot de asylsökande
För engelska Duley är det här första gången han besöker Finland. I sitt jobb har han vant sig vid att arbeta i varmare klimat, men med skotskt blod i ådrorna säger han att han välkomnar kylan.
- Här är mycket vackert. Folk har varit mycket öppna och vänliga så jag trivs bra här i Nagu, säger Duley.
Sätter Nagu på kartan
Duley har i tio år dokumenterat långsiktiga följder av konflikter i världen. Den senaste tiden har han fokuserat på flyktingkrisen i Europa.
Under sin resa har han följt med livet i flyktinglägren i Libanon, han har sett flyktingströmmarna anlända till Grekland och har nu tagit sig till Nagu för att fotografera vardagen vid det tillfälliga asylboendet vid hotell Strandbo.
Duley fick höra talas om Nagu av Marjanna Bergman på FN:s flyktingorgan UNHCR i Genève. Bergman, som har sommarstuga i Pargas, berättade för Duley om hur frivilliga engagerat sig för de asylsökande i Nagu. Han bestämde sig för att avsluta året där.
- En av orsakerna att jag ville komma hit är att jag hört så vackra historier om hur Naguborna tagit emot de asylsökande. Det kan handla om så enkla saker som att spela fotboll eller att sticka tillsammans, men det är de här gesterna som gör att människor känner sig välkomna. Efter ett år då jag sett det värsta hos människan ville jag åka någonstans där jag får se mänsklighetens bästa sidor.
”Hatet beror på okunskap”
Men inte heller här i regionen är allt frid och fröjd. I helgen försökte någon tända eld på Norrgårds konstklink i Pargas, dit de asylsökande som nu bor i Nagu ska flytta till i april.
- Det kommer alltid att finnas arga människor och ilskan beror på brist på kunskap, säger Giles Duley.
- Genom hela Europa har det skett attacker och incidenter, men jag undrar hur många av de människor som utför attackerna har satt sig ner och talat med någon av familjerna som flytt hit. Faktum är att de är precis som du och jag. Det är föräldrar som vill att deras barn ska få vara trygga och gå i skola. Den är människor som söker ett hem och ett jobb. Det är det som är mitt jobb; jag vill hjälpa människor att förstå vem flyktingarna är och varför de flyr.
Skadades i Afghanistan
Giles Duley har på nära hand fått erfara varför människor flyr från de krisdrabbade områdena. Under ett fotouppdrag i Afghanistan 2011 steg han på en landmina, vilket ledde till att han förlorade vänster arm och båda benen. Numera går han med benproteser.
- Vi talar om arga människor och jag har kanske mer rätt än andra att vara arg då jag blev skadad i Afghanistan. Men tvärtom har det som hänt ökat min förståelse. Jag blev inte skadad av det afghanska folket. Jag blev skadad av hat och ignorans. Det enda sättet jag kan bekämpa det med är med min kamera och med mina ord.
Duley lyfter också fram sina erfarenheter som ett sätt att få kontakt med de människor han träffar och fotograferar.
- Det är en nyckel. Min erfarenhet gör att jag kan relatera och har empati för människorna jag träffar. Samtidigt ser de att jag varit med om saker jag med, vilket gör att det lättare för mig att göra mitt jobb.
Vill avsluta året med en positiv historia
Giles Duley kommer nu att stanna i Nagu över nyår fram till måndag 4 januari. De berättelser och fotografier han tar med sig från Nagu kommer att publiceras i bloggen Legacy of War som är en del av ett projekt i samarbete med UNHCR.
- Det mest otroliga med min resa är att samtidigt som jag sett så mycket hemskt, barn som kommer i land utan sina föräldrar, har jag också sett så mycket vänlighet. Det är politikerna som fattar besluten. Ibland fattar de rätt beslut, andra gånger blir det fel. Men det är vi vanliga människor som kan göra skillnad. Därför är jag här i Nagu. Här kan man vara stolt över hur man tagit emot flyktingarna, och jag ville avsluta året med en positiv historia.
På lördag den 2 januari kl. 17 kommer Giles Duley till stadshuset i Pargas för att berätta om sina erfarenheter av konflikt- och krigsföljder i världen.