Han undervisar ingenjörer i terrorism

Hur farlig är terrorismen, hur utvecklas den? Måste vi vara rädda för nya attentat? Kan vi skydda oss, och har vi råd? Det är frågor som studeras vid Aalto-universitetet i Esbo.

Frågan har blivit högaktuell i Europa. Det har gått ett år sedan attentatet mot Charlie Hebdo-redaktionen i Paris. En månad senare kom dubbelattentatet i Köpenhamn. I mitten av november drabbades Paris på nytt.

Mats Fridlund är expert på industrialiseringens historia, men föreläser också om finländsk terrorism. Han är sedan snart tre år professor vid institutionen för produktutveckling och produktion vid Aalto-universitetets högskola för ingenjörsvetenskaper i Esbo.

Fridlund kommer från Sverige, men har jobbat vid många ledande universitet i världen. Han trodde sig inte kunna forska i terrorism i Finland, men upptäckte snabbt den finlandssvenska terrorkopplingen.

Det finns mycket svenskspråkigt källmaterial om till exempel Finlands första terrorist Eugen Schauman.

Inte alltid IS

Trots att uppmärksamheten just nu riktas mot IS och islamska terrorister är det för tidigt att helt fastställa skulden för det senaste dådet i Paris, enligt professor Mats Fridlund.

Flera attentat av olika slag skedde parallellt med bombvästar, gisslantagning och vilt skjutande med automatvapen. Det tyder på en organisation. Flera av attentatsmännen kom tydligen från Bryssel.

Det är farligt att koppla ihop flyktingströmmen och terrorism. De allra flesta flyktingarna flyr undan just samma våld som vi i Norden och Europa är rädda för.

― Mats Fridlund

Det finns ändå saker som gör Fridlund osäker på vem som står bakom. Vissa typiska kännetecken saknas, till exempel videoupptagningar med attentatsmännen.

- Vi ska också vara försiktiga med att koppla dådet till invandringsströmmen från Syrien. Den kopplingen är inte tillräckligt stark, enligt professor Mats Fridlund. Polisen hittade visserligen ett flyktingpass på attentatsplatsen i Paris.

Också flyktingarna flyr terrorn

Det kanske är terroristerna som vill sprida kopplingen mellan terrorister och flyktingar, för att öka polariseringen och skuldbelägga de som försöker nå Europa. Målsättningen med terror är att sända ett budskap, sprida förvirring och skräck.

- Det är farligt att koppla ihop flyktingströmmen och terrorism. De allra flesta flyktingarna flyr undan just samma våld som vi i Norden och Europa är rädda för. Det finns förstås en risk att det slinker in någon terrorist och andra brottslingar bland alla flyktingar. De är precis som vi, det finns brottslingar inom alla människogrupper, säger Mats Fridlund.

Teknikterrorister

Framtidens ingenjörer får alltså lära sig grunderna i terrorism i Esbo av professor Mats Fridlund. Föreläsningarna finns i frivilliga biämnen och det är ingen rusning till hans föreläsningar, enligt professorn själv.

Den allmänna kursen om teknikhistoria, från pyramiderna till i dag, ska förhoppningsvis ge en vidgad syn på samhällelig och kulturell förändring. De mindre kurserna handlar om ofärdsårens teknik, vetenskap och media och om den finländska terrorismens historia.

Också Eugen Schauman använde kommersiella produkter som fanns till salu. Han gick förmodligen ner till Stockmanns varuhus och köpte en pistol.

― Mats Fridlund

- Nästan all min forskning gäller teknikhistoria, kopplingen mellan industrialisering och terror, förklarar Fridlund.

Det handlar om teknikens betydelse för samhällsförändringen, användningen av nya innovationer och kommersiella produkter i terrorsyfte.

- Också Eugen Schauman använde kommersiella produkter som fanns till salu. Han gick förmodligen ner till Stockmanns varuhus och köpte en pistol, som han sedan använde för att skjuta den ryska guvernören Bobrikov.

- Egentligen är terroristerna inte så intresserade av nya teknologiska landvinningar. De nöjer sig fortfarande med bomber och pistoler. De kapade flygplanen mot World Trade Center i New York var ett nytt sätt att utnyttja teknologin, men terroristerna har inte trappat upp vapenanvändningen.

Rädslans historia

Till professor Mats Fridlunds specialområde hör rädslans historia, vad vi försöker skydda oss mot, och hur.

Många är rädda för en upptrappning till biologiska vapen eller massförstörelsevapen, men så har inte skett. Dynamiten från Alfred Nobels tid räcker tydligen bra för terroristerna.

Däremot har vi kunnat använda ny teknologi för att skydda oss. På 60-talet byggde vi skyddsrum för att känna trygghet inför atombomben, men den rädslan är nu som bortblåst. Nu tycks tryggheten bestå i övervakning och kontroll av datatrafiken, gränskontroller och många synliga poliser.

Brända flyktingförläggningar också terrorism

Det finns många typer av terrorism. När man studerar statistiken finner man en mycket liten del religiöst motiverade terrordåd, enligt Fridlund. Den stora delen är separatister och extremister. Anders Behring Breivik i Norge ingår i terroriststatistiken.

Fridlund räknar som terrorhandling också att bränna flyktingförläggningar. Med det sättet att räkna finns det flera finländska terrorister.

Eugen Schauman Finlands första

När Eugen Schauman sköt den ryska generalguvernören Nikolaj Bobrikov i statsrådets trappor i Helsingfors, och sedan sig själv, blev han Finlands första terrorist. Han följde det ryska exemplet där man sedan 1870-talet med våld hade försökt förändra staten.

Terroristen Schauman fick både folkligt understöd, en festskrift och det kom efterföljare. Det var många som ville ha en politisk förändring i Finland, också om de inte eftersträvade finländsk självständighet utan större autonomi.

Man kan säga att Eugen Schauman var en ganska typisk terrorist också för vår tid. Han var ung och rask, idealist, seglare och skytteintresserad, adlig överklass. Tydligen hade Fänrik Ståls sägner fungerat som inspiration.

Frihetskämpe och terrorist

Eugen Schauman kämpade för frihet ända till attentatet år 1904, liksom många andra senare. Då var det ryskt förtryck, tvångsinkallningar och införandet av ryska språket som upprörde.

- Frihetskamp och terrorism går bra att kombinera. Våld och terror är ett redskap i frihetskampen. Också Osama bin Laden ansåg sig säkert kämpa för frihet, påpekar Fridlund. Algeriet, Palestina och Sydafrika är områden där frihetskampen har pågått länge, med terror som medel.

Fria ord och Karis kungörelser

Gemensamt för många terrorgrupper är deras användning av medierna. Så har det varit genom alla tider. Publicitet är nödvändigt.

På sitt arbetsbord har Mats Fridlund buntar av kampskrifter och tidningar utgivna av olika terrorgrupper. Det är det källmaterial han nu studerar. ”Fria Ord” och andra tidskrifter smugglades in från Sverige. Också i Finland spreds underjordiska tidskrifter, till exempel i Västnyland ”Karis Kungörelser”.

Självfallet vill terrorgrupperna ha publicitet kring sina dåd och sin ideologi. Man kan säga att ett kännetecken på ett lyckat terrordåd är antalet klickningar och delningar på sociala medier.

Är det värt priset?

En fråga som Mats Fridlund vill väcka debatt om är hur mycket samhället kan gå med på terroristernas krav. Parisdåden har satt skräck hos många och nu vidtas diverse åtgärder för att skydda oss.

Terroristerna har lyckats ändra allmänhetens och samhällenas beteende och policy, precis som de ville. Nu erkänner vi att de är farliga och ger därmed terroristerna makt.

Som kollektiv måste vi diskutera hur stort hotet är och vad som är priset för att lägga om vårt beteende.

Räknar man i antal dödsfall, är terrorismen trots allt liten, påminner Mats Fridlund. Han jämför med andra hot mot liv och lem som finns, såsom sjukdomar och trafikolyckor, Det är givetvis inte samma slags hot.

- Mitt jobb som forskare är att uppmuntra till debatt. Vi ska inte dras med i terrorkampen utan att överväga vilket pris vi är beredda att betala. Hur stora resurser kan vi lägga ner för att skydda oss mot terror, funderar professor Mats Fridlund att utan själv besvara sin fråga.