Kinas ekonomi: de kommande åren avgörande

Det kraftiga fallet på de kinesiska börserna har fått återverkningar också i Europa, där börskurserna har sjunkit under måndagens handel. Ett kursras genast första börsdagen på året är ett dåligt tecken efter ett mycket turbulent fjolår.

Den kinesiska börsbubblan sprack år 2015 med ett flertal stora kursfall. Det första kom i mitten av juni och en månad senare hade en tredjedel av värdet på Shanghaibörsens A-aktier gått upp i rök.

Bubblan spricker

I slutet av juli och i slutet av augusti kom ytterligare bakslag för de kinesiska placerarna. Den 24 augusti (”svarta måndagen”) sjönk Shanghai-indexet med 8,5 procent, det då största fallet sedan 2007. Följande dag fortsatte raset med drygt 7 procent.

Bubblan hade långsamt byggts upp då placerare investerade sina lånade pengar i bolag på börsen. Många var tvungna att sälja bort sitt innehav för att minska förlusterna.

Centralbanken ingriper

Den kinesiska centralbanken försökte bromsa kursraset på olika sätt. Banken sänkte styrräntan med 0,25 procentenheter, den femte räntesänkningen inom ett år.

Dessutom minskade centralbanken på reservkraven för de stora bankerna. Vidare införde myndigheterna olika restriktioner och direktiv som gällde aktiehandeln. Trots kursfallet ansåg analytiker att aktiemarknaden fortfarande var övervärderad.

Redan tidigare i augusti hade Kina devalverat sin valuta med närmare två procent. Det skapade en viss oro hos internationella investerare att Kina med hjälp av valutapolitiken försöker förbättra sin konkurrenskraft. Dessutom sågs devalveringen som ett tecken på att den kinesiska ekonomin mår sämre än man har låtit förstå.

Är kursraset i dag en föraning om att den kinesiska ekonomin håller på att klappa ihop och hur oroliga borde vi vara?

- Jag tror inte att det kommer att få stora realekonomiska effekter, redan under aktiemarknadsbubblan i somras såg vi att aktiemarknaden och realekonomin är ganska långt separerade i Kina, säger Riikka Nuutilainen, ekonomist vid Finlands Bank.

I utvecklade länder kan ett så stort kursfall som man såg i dag i Kina, leda till konsekvenser för den reala ekonomin. Men i Kina är kopplingen lösare.

- Bara mellan 6 – 9 procent av hushållen är aktiva på aktiemarknaden och andelen utlänningar är liten. En mycket större risk är att kursraset spiller över till kredit- och fastighetsmarknaden, skriver Kina-analytikern Amy Zhuang Yuan vid Nordea Research.

Den centrala frågan är om den ekonomiska tillväxten håller i sig i Kina, eller står ekonomin inför en ”hårdlandning”? De kinesiska myndigheterna har hållit fast vid att tillväxten är sju procent per år.

Hur hög är tillväxten?

Analytiker menar att sju procent är en orealistiskt hög siffra, medan fyra procent, som också har nämnts är alltför låg. Nordea Research menar att tillväxten ligger mellan sex och sex och en halv procent.

Kina-analytikern Amy Zhuang Yuan bedömer att risken för en hårdlandning under de kommande 3 – 5 åren är 30 procent. Enligt henne kommer de kinesiska myndigheterna att göra allt för att bromsa en hårdlandning.

Statens roll central

Myndigheterna väntas förlita sig på den ”gamla tillväxtmodellen”, det vill säga kreditfinansierade offentliga investeringar för att stabilisera ekonomin. Men denna strategi är inte riskfri.

Både investeringarna och skulden i förhållande till BNP är redan nu på en hög nivå och ser ut att växa. Risken är att nivåerna inte blir hållbara i längden. Den andra risken är de tidigare nämnda kredit- och fastighetsbubblorna, menar Zhuang Yuan.

Sprids krisen till utvecklade länder?

Lägre tillväxt och en eventuell hårdlandning skulle ha omedelbara effekter främst på de asiatiska ekonomierna. Däremot skulle effekten bli mindre i Europa och USA.

Kina är världens näst största ekonomi och näststörsta importör. Om tillväxten där skulle falla med två procentenheter skulle tillväxten i världen falla med 0,25 %. Mest skulle Japan och Sydkorea påverkas av nedgången.

Eurozonens tillväxt skulle minska med 0,25 % medan USA skulle påverkas bara marginellt. Det här beror på att exporten till Kina är 1,3 % av eurozonens BNP (Finlands andel är något lägre). USA:s andel är bara 0,7 %.

- För Finland är de direkta ekonomiska konsekvenserna ganska små, men om problemen i Kina på riktigt vara stora, då skulle vi se det kraftigt också här, säger Lippo Suominen, huvudstrateg för Nordea Egendomsförvaltning.

Därtill kan man räkna med att en kinesisk kris skulle sänka råvarupriserna, bland annat råoljepriset och det skulle lätta upp situationen i de utvecklade länderna.

En fortsatt sjunkande kurs för den kinesiska valutan och en samtidigt förstärkt dollar skulle påverka tillväxtekonomiernas möjligheter att få igång tillväxten.

ECB och Fed

Europeiska centralbanken har inte så många alternativ kvar för att mota en eventuell kinesisk kris. Räntenivån kan sänkas ytterligare och köpen av värdepapper kan utökas. Verktygsbacken verkar ändå ganska tom.

Fed kommer knappast att göra någonting på grund av en kris i den kinesiska ekonomin, såvida den inte leder till en total kollaps. Det låter ändå inte realistiskt.

Läs också:Börserna i Europa följde Shanghai neråt
Kursras på kinesiska börsen
Kina bromsar kursfallet