Sex, böner och träff med grannen efter "den första sömnen”
Vi utgår från att det normala är att man sover 6-8 h i ett sträck. Men det är det kanske inte alls? I sin historieforskning har A. Roger Ekirch vid universitetet Virginia Tech i USA lyft fram ett för oss idag glömt fenomen - nattsömnen uppdelad i två sjok. Ett fenomen Ekirch hittat bevis för i otaliga historiska källor.
- Man lade sig vid 21-22-tiden, sov cirka tre och en halv timme, vaknade och gjorde saker i en timme eller så, varefter man lade sig för att sova ett andra sjok lika långt som det första, säger Ekirch (Kvanthopp Arkiv 2012).
Ekirch har fascinerats av ämnet sen mitten av 1980-talet. Det var i samband med att han forskade och skrev böcker om hur den nattliga kulturen i västvärlden såg ut före den industriella revolutionen som han i olika skriftliga källor stötte på begreppen första och andra sömnen (first and second sleep).
Han började systematiskt leta efter begreppen i databaser och enskilda texter och hittade efter hand fler och fler exempel. Speciellt goda källor var rättsprotokoll, eftersom många brott begicks nattetid och därför innehöll en mängd beskrivningar om folks leverne på natten. Men även i skönlitteratur, ballader, dagböcker, memoarer och faktaböcker fann han stöd för sin teori.
Pigga nattugglor
I medicinsk litteratur från 1400-talet såg Ekirch att man rekommenderade både studier och sex efter det första sjoket av sömn eftersom båda tjänade på det i kvalitet. Tidpunkten var likaså bra för böner och drömanalyser (vilket man värdesatte och lade ner avsevärd tid på förr, enligt Ekirch) och t.o.m. för ett besök av grannen, som ju likaså ofta var uppe.
- Att vara vaken på natten var fullkomligt normalt.
Självklarheten märks, menar Ekirch, t.ex. i översättningar av den grekiska Odysseen (skriven 700 år f.Kr). Då den översätts på 1600-talet så översätts begreppet ”första sömnen” ordagrant, eftersom själva översättaren lever med samma sömnmönster som den forna textförfattaren Homeros. Men då det blir 1900-tal och samma text översätts igen, då omskrivs första sömnen till att vara skönhetssömn eller tidig sömn, eftersom den tidens översättares liksom hela västvärldens sömnmönster i det skedet har förändrats.
Klockor och lampor
Med industrialismen kom en medvetenhet om klocktider och uppfattningen att det var omoraliskt att sova länge. I en anda av effektivitet, produktivitet och konsumtion började sömnen ses som ett nödvändigt ont som skulle stökas undan så fort som möjligt.
Dessutom introducerades den elektriska belysningen i slutet av 1800-talet och den påverkade vår dygnsrytm både i praktiken genom att saker nu effektivt kunde utföras även under mörka perioder och dels genom att det artificiella ljuset rent hormonellt har en inverkan på vår dygnsrytm.
- Dessutom började man odla en uppfattning om att det var någonting fel med att vakna på natten, trots att det är så människor har levt i alla tider före oss, säger Roger Ekirch.
Lugn, det är normalt
Det är så han hoppas att hans forskning kan hjälpa folk som idag lider av att de vaknar nattetid och har svårt att somna om.
- De är helt normala, det hör till att man vaknar, så har folk gjort i alla tider. Det gäller bara att sysselsätta sig med något en stund och sen ta en ”andra sömn”.
Professor Ekirchs hemsida vid universitetet Virginia Tech.
Artikeln baserar sig på arkivmaterial ur programmet Kvanthopp. Professor Roger Ekirch intervjuades i maj 2012. Här hittar du utdrag ur intervjuerna som gjordes på temat. I del ett hör du ÅA-professorn Nils Erik Villstrand berätta om den nordiska natten förr, medan du i del två hör den amerikanska professorn A. Roger Ekirch.
Kvanthopp: Inslag: Förr sov folk i två omgångar. Del 1/2. Kvanthopp Arkiv (2012)
' /%3E%3C/svg%3E)
