Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Brist på yrkesfolk gör att arbetsgivare välkomnar flyktingar

Från 2016
Uppdaterad 21.01.2016 15:18.
Salladsbord i skolmatsal.
Bildtext Restauranger kan ha svårt att hitta personal.
Bild: Yle/Lotta Sundström

Möjligheten att ge flyktingar arbete intresserar i branscher där det är svårt att rekrytera personal, till exempel inom restaurangsektorn. Också inom handeln kan det finnas möjlighet att sysselsätta flyktingar.

Fazers koncernchef Christoph Vitzthum säger att flyktingsituationen är en möjlighet för Finland, om den bara sköts på rätt sätt.

– Finland behöver arbetskraft, vi behöver nya konsumenter för att få fart på ekonomin och flyktingar kan vara ett steg i den här riktningen.

Vitzthum menar att flyktingar gott kunde anställas till exempel inom koncernens restauranger, godisfabriker eller bagerier.

– Vi har ett ständigt behov att anställa kockar, restaurangpersonal och servitörer.

Inom livsmedelsbranschen följer man internationella trender och då kan det vara till fördel att också ha människor med utländsk bakgrund bland personalen.

– Våra kunder på Food Services vill allt mera ha etnisk och vegetarisk mat. Vem är bättre att tillverka sådan mat än de som kommer från utlandet? I takt med att Finland blir allt mera mångkulturellt ökar också efterfrågan på maträtter som kommer från till exempel Mellanöstern eller Asien.

För en del jobb krävs formell yrkeskompetens, men det finns också många jobb man kan lära sig och där kraven på språkkunskaper inte är speciellt höga.

"Mera flexibilitet behövs"

Vitzthum efterlyser större flexibilitet för att göra det lättare för företag att anställa flyktingar.

– Arbetstillstånd borde beviljas snabbare och man borde kunna anställa människor på kortare perioder och om de saknar formell kompetens borde man kunna anställa dem med mera förmånliga villkor än utbildade människor.

Christoph Vitzhum leder FAzer-koncernen.
Bild: Yle / Victoria Wirén

Också vid SOK har man funderat på hur man kunde hjälpa flyktingar att komma in i arbetslivet. Också här ser man att vissa yrkesgrupper kan vara välkomna på jobb, bara språkkunskaperna är tillräckligt bra för att kunna kommunicera med kolleger och kunder. Att rekrytera flyktingar är ändå ingen lätt uppgift, eftersom myndigheterna fortfarande inte har någon heltäckande bild av vad flyktingarnas yrkesbakgrund är.

– Dessutom har vi i andelslagen många deltidsanställda, som borde erbjudas mera jobb innan vi tar in ny personal, säger SOK:s arbetsmarknadsdirektör Nina Meincke.

– En möjlighet kunde vara att erbjuda praktikantplatser till exempel inom handeln i samband med integrationskurser.

Viktigt att ge flyktingar chans att få jobb

Också i samband med samarbetsförhandligar och nedskärningar gäller det att först försöka hitta nytt jobb för egna anställda. HOK-Elanto i huvudstadsregionen hör till de andelslag som redan nu har många med invandrarbakgrund bland de anställda, men på en del andra orter har man inte speciellt många med annat modermål än finska och svenska, konstaterar Meincke.

Vid SOK vill man gärna verka för att främja sysselsättningen av flyktingar.

– Som stor arbetsgivare är det viktigt att skapa en atmosfär som underlättar det för flyktingar att få jobb. I framtiden kommer det också att vara en stor kundgrupp.

Affär ser utländsk bakgrund som merit

Östra centrum i Helsingfors är ett invandrartätt område och eftersom kunderna kommer från många olika kulturer ville köpmansparet Mika och Anne Timonen att det också bland personalen skulle finnas människor från olika länder. Ungefär en tredjedel av de anställda har en annan kultur i bagaget och vid rekrytering beaktas invandrarbakgrund ofta som en merit.

Mohammed Haroon Wafa arbetar i mataffär.
Bildtext Mohammed Haroon Wafa arbetar i mataffär.
Bild: Yle / Victoria Wirén

En av dem som anställts av Timonen är Mohammed Haroon Wafa, ursprungligen från Afghanistan. Wafa ser både stolt och glad ut när han talar om sitt jobb och också hans framtidsdrömmar kretsar kring affärsverksamhet.

- Jag har tänkt att jag kunde grunda en egen affär. Först ska jag studera och bli merkonom, berättar Wafa, vars pappa hade en affär hemma i Afghanistan.

Efter flera år i affären talar Wafa flytande finska, men i början var han inte så bra på språket. Om man får tro Wafa har kunderna ändå aldrig klagat eller blivit sura då det brustit i kommunikationen.

Också Anne Timonen säger att kunderna för det mesta visar stor förståelse för att alla anställda inte kan finska så bra.

- Våra kunder har blivit tolerantare under de tio år som vi varit verksamma här i Östra centrum. Också om personalens finska inte är så bra förstår kunderna och personalen varann för det mesta. Också finländare kan vara lite flexibla och kräver inte att grammatiken är perfekt, säger Timonen glatt.

Diskussion om artikeln