Vem vill anställa en doktor?
Arbetslösheten bland doktorsutbildade har stigit stadigt under hela 2010-talet. Arbetslöshetsperioderna har också förlängts. Doktorer och forskare har svårt att hitta nya jobb – speciellt på den privata marknaden.
Antalet arbetslösa doktorer steg för första gången över tusenstrecket i fjol. Ökningen från året innan var hela 19 procent. En orsak är den rådande konjunkturen, efterfrågan på högutbildade är inte stor någonstans just nu.
År | doktorer | forskare |
---|---|---|
2015 | 1 001 | 1 596 |
2014 | 809 | 1 395 |
2013 | 611 | 1 138 |
2012 | 534 | 915 |
2011 | 452 | 810 |
2010 | 407 | 762 |
Susanna Hast disputerade i samhällsvetenskaper från Lapplands universitet för tre år sedan. Då var hon en av 1 600 pinfärska doktorer. I dag är hon en av de tusen arbetslösa. Hon är förvånad över hur svårt det varit att hitta ett arbete.
– Det finns inga specifika jobb för doktorer. Det verkar som arbetsgivare inte förstår den omfattning och kreativitet som en disputation kräver. Att man har en stor erfarenhet, trots att arbetserfarenheten så att säga bara är från universitetet.
Näringslivet anställer inte doktorer
Inom den privata sektorn har det aldrig funnits en stor efterfrågan på doktorer. När arbetsplatserna vid universiteten och statsförvaltningen som traditionellt anställt doktorer minskar, blir det knappt om karriärmöjligheter för de forskarutbildade.
Thomas Wilhelmsson, kansler vid Helsingfors universitet, oroar sig för den hjärnflykt från landet som redan börjat på grund av de minskande möjligheterna.
– Doktorsexamen ger möjligheter till internationella karriärer. Vi riskerar en så kallad brain drain som inte är bra på sikt.
Wilhelmsson menar att ett annat problem är att doktorsexamen riskerar bli ett mindre attraktivt alternativ och färre vill doktorera.
Rekordmånga doktorer
Intresset för att doktorera verkar inte hittills ha avtagit. Rekordmånga doktorerade i fjol. Drygt 1 800 doktorer utexaminerades vid de finländska universiteten. Av dem kan endast en tredjedel förvänta sig en karriär vid universitetet.
Delvis kan det bero på den modell enligt vilken universiteten får statsfinansiering. En stor del av pengarna delas ut på basen av antal examina. Universiteten har blivit en slags doktorsfabriker.
En del kritik har riktats mot antalet doktorer. Undervisnings- och kulturministeriet planerar påbörja diskussioner med universiteten om att begränsa antalet nya doktorer till 1 600 i året.
Doktorer måste hitta nya uttryckssätt
Doktor i samhällsvetenskaper Susanna Hast lever på dagpenning sedan april förra året. Just nu forskar hon alltså gratis, eftersom jobbet inte tar slut trots att finansieringen gör det.
Hast räknar inte med en traditionell karriär som forskare och lärare vid ett universitet. Konkurrensen är helt enkelt för hård. Men hon vill fortsätta delta i samhällsdebatten som forskare.
Hon och en del kolleger som forskar i internationell politik använder sig av olika konstformer för att popularisera den forskning de producerar. Hast har till exempel föreläst om upplevelser av krig i dansform. Hon har också ett publiceringsavtal om en bok med sin forskning i musikform.
– Men jag har inget stipendium för bokprojektet. Alternativen är att jag finansierar boken själv eller att jag låter bli att publicera den.
