Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Varför blir det kallt?

Från 2016
Uppdaterad 04.01.2017 12:22.
Varför blir det kallt? - Spela upp på Arenan

Mörkret är en viktig förutsättning för kyla. Under midvintermörkret är instrålningen av värme från solen mycket liten. Om luften är klar och molnfri strålar i stället jordens värme fritt ut mot den svarta världsrymden, både under de långa mörka nätterna och under de korta dagarna.

Finland ligger ganska högt upp på norra halvklotet, betydligt närmare nordpolen än ekvatorn. Just nu lutar vår norra halva av jorden lite snett bort från solen, mot den mörka och kalla sidan av världsrymden. Gryningen övergår snabbt i skymning och solen orkar knappt över horisonten. Skuggorna blir långa även mitt på dagen och under sådana förhållanden värmer inte solen särskilt mycket.

Åstranden i Åbo
Bildtext Skuggor vid Aura å i Åbo
Bild: Yle Åboland
Solen lyser upp avgasen från bilen då den svänger bort från parkeringsplatsen.
Bildtext Vinterdag i Borgå
Bild: Yle/Julia Halttunen

Väderleken vid högtryck

Högtryck är ett område där trycket är högre än i de omgivande områdena och vindarna rör sig medurs. Under vintern är det ofta kallt under högtryck medan det på sommaren igen ofta är varmt. Molnigheten vintertid gör att det inte är lika kallt som vid klart väder eftersom molnen hindrar värmen från att försvinna ut i rymden. Under högtryck förekommer det relativt svaga vindar och liten nederbörd. Vid lågtryck igen är det mera nederbörd och ostadigt väder.

Människor i snöyra
Bildtext Snöstorm
Bild: YLE
Snöstorm i Minneapolis, USA, 10.11.2014
Bildtext Snöröjning vid snöstorm
Bild: EPA / All Over Press

Olika typer av hög- och lågtryck

  • Stationära högtryck är varma och finns över havsområden
  • Årstidsbundna högtryck är kalla och förekommer vintertid över de norra kontinenterna
  • Rörliga högtryck, förekommer, uppträder i anslutning till de vandrande lågtryck
  • Vandrande (rörliga) lågtryck, hör samman med västvindbältets vädersystem på bägge hemisfärernas mellanbreddgrader
  • Halvstationära lågtryck: På sommaren bildas värmelågtryck över kontinenter. De här ger ofta stora nederbördsmängder i forma av regn- och åskskurar.
Isen lägger sig utanför Kitö bro i Sibbo skärgård, Kalvön i Borgå skärgård skymtar bakom sjöröken
Bildtext Isbildning vid Finska viken
Bild: Yle/Sune Bergström
BIld: YLE/Pentti Kallinen
Bildtext Insnöat hus
Bild: YLE/Pentti Kallinen

Överlag är det kallare på det norra halvklotet än på det södra eftersom de flesta landmassorna finns i norr. De landmassor som finns på det södra halvklotet är närmare ekvatorn där ju solen värmer upp dem.

Det förekommer också stora lokala temperaturskillnader. Till exempel i Lappland kan temperaturen variera med 20 grader beroende på om man är uppe på ett berg eller nere i en dal. I dalgångar samlas den kallaste luften som är lite tyngre. Om det samtidigt är vindstilla kan det bli mycket sträng kyla, eftersom ingen mild luft då blandas in.

Vanligtvis är det kallare uppe på berg men vid temperaturinvasion har vi mycket lägre temperatur vid marken och mycket varmare uppe på berget i stället för tvärtom som är vanligare.

Stugor i Ruka i Lappland
Bildtext Skidcentrum i Lappland
Bild: Yle/Arja Lento
Altai-bergen i Sibirien
Bildtext Altaibergen i Sibirien
Bild: Vít Hn?vkovský/Gnu FDL

Vad är kyla?

Med mänskliga mått mätt är kyla helt enkelt lite mindre värme än vi trivs med. När kvicksilvret sjunker för mycket börjar vi huttra, kroppen vantrivs och vi börjar drömma om varma brasor.

Kyla kan beskrivas som antingen negativ värme eller låg temperatur. Om man tänker sig värme som energi är kyla brist på eller avsaknad av energi.

Den lägsta möjliga temperaturen, den absoluta nollpunkten, är den teoretiskt lägsta temperaturen som går att uppnå. Internationellt är den definierad som 0 K på kelvinskalan, eller -273,15 °C på Celsiusskalan.

Färgen blå brukar förknippas med kyla. Andra saker som ofta förknippas med kyla är snö och is.

Den kallaste platsen man upptäckt i universum är Bumerangnebulosan, där temperaturen är cirka 1 K som motsvarar -272 °C

Fartyg i köld
Bildtext Fartyg ute på vinterhav
Bild: YLE / Kymenlaakso
Snö och kalla vindar har blåst in över Geneve-sjön i Schweiz 7 februari 2012
Bildtext Isbildning i Geneve
Bild: Salvatore Di Nolfi / EPA

Hur kallt kan det bli på jorden?

Den kallaste platsen på jorden ligger i närheten av istoppen Dome A i Antarktis på en höjd av omkring 4 000 meter över havet, ungefär tusen kilometer från Sydpolen. Där har man uppmätt en temperatur på -93,2 grader Celsius, skriver Nasa i ett pressmeddelande. Det tidigare köldrekordet på -89,2 grader uppmättes 1983 på forskningsstationen Vostok, också på Antarktis, cirka 600 km från den nya rekordplatsen.

Karta över Antarktis
Bildtext Karta på Antarktis
Bild: Yle
Mount Discovery i Antarktis.
Bildtext Molnbildning över Antarktis
Bild: EPA/MICHAEL STUDINGER
Pingviner
Bildtext Kejsarpingviner på Antarktis
Bild: Corbis

Det gamla rekordet kommer även framöver vara officiellt världsrekord då det mättes med termometer. Den nya rekordnoteringen är nämligen hämtad via mätdata från Nasas satellit Landsat 8 vilket inte godkänns för rekord.

Vid så låga temperaturer skulle en människa utan kläder frysa ihjäl på bara några minuter, skriver The Guardian som också berättar att det är populärt bland forskare vid Sydpolen att helt nakna göra en snabb utomhusrusch. Det gör de i temperaturer omkring -70 grader då det tar ungefär tre minuter innan man dör.

Köldrekord på andra håll

Kall vinterdag i Kittilä.
Bildtext Vinter i Kittilä
Bild: Yle
Vy över Pyhä-Luosto
Bildtext Pyhä luosto nationalpark i Lappland
Bild: YLE/Strömsö

Köldrekordet i Finland är från Kittilä i januari år 1999 då man uppmätte -51,5 grader.

Extrem vinterkyla i Finland inträffar i samband med ost- till nordostvindar från norra Ryssland. Luften som då kommer hit har ofta sitt ursprung i Sibirien. Det är tung och torr luft som gärna bildar ett högtryck när den kommer in över Skandinavien. Med klart väder och vindstilla i högtrycket kan temperaturen falla ytterligare genom utstrålning av den lilla värme som finns kvar i luften.

Ibland kommer också den kalla luften från Ryssland hit med kuling- eller stormvindar, och då blir kyleffekten enorm. En temperatur på -10 °C i kombination med frisk vind (tio meter i sekunden) ger en kyleffekt på människokroppen som motsvaras av ungefär -20 grader vid vindstilla.

Den lägsta temperatur som uppmätts i Sverige är -52,6 grader som noterades i Vuoggatjålme i Lappland 2 februari 1966.

Ett exempel på mycket extrem kyleffekt är vädret den 25 januari under krigsvintern 1942. Då blåste hård nordostlig kuling (18 meter i sekunden) och temperaturen låg mellan 25 och 30 minusgrader. Det ger en kyleffekt på omkring minus 50 grader. Många människor drabbades av köldskador den dagen.

Röda korsets bilar under Vinterkriget.
Bildtext Röda korsets bilar på väg från Joensuu till Kittilä år 1940
Bild: SA-kuva
En häst drar en släde med soldater i vinterkriget.
Bildtext Hästar och soldater under Vinterkriget
Bild: Yle

Man kan naturligtvis inte mäta temperaturen överallt hela tiden och det verkliga köldrekordet ligger sannolikt lägre än de uppmätta 53 minusgraderna. Det är fullt möjligt att temperaturer ned emot 55-60 minusgrader någon gång kan ha förekommit i något köldhål i Lappland.

Träden är ofta vackra om vintern. Här kan du se inslag om vad rimfrost är och hur det uppstår:

Biologi - Vetamix: Hur uppstår rimfrost? - Spela upp på Arenan

Källor:

The Guardian
Nasa
NyTeknik
Wikipedia