Tio asylsamtal per dag i Raseborg

Polisen i Raseborg jobbar för högtryck med att intervjua alla asylsökande. Polisen har hunnit ha samtal med en stor del av de asylsökande som är placerade i regionen.

På polisstationen i Raseborg sitter några män i kansliet och väntar. De har kommit till stationen på morgonen med transport från någon av de två flyktingförläggningarna för att berätta för polisen vem de är, hur de har kommit till Finland och varför de behöver få stanna här.

Asylsamtalen är hemliga och det är bara polisen, den asylsökande och tolken som får vara på plats. Varje intervju tar några timmar och när alla är färdiga åker transporten tillbaka till förläggningen.

Eftersom männen inte talar någon engelska är det svårt att få svar på hur de upplevde sina möten med polismyndigheten. Flera av dem verkar i alla fall väl förberedda med sina papper samlade i mappar under sina armar.

Mycket nytt arbete

För polisen har det stora antalet asylsökande inneburit en ny arbetsrutin.

- Den största utmaningen är det totala antalet asylsamtal som ska genomföras, säger kommissarie Kenneth Johansson på Raseborgspolisen. Det kräver extra resurser, men i övrigt är det som vilket polisarbete som helst.

I Västra Nylands polisdistrikt finns runt 3 000 asylsökande. Av dem bor ungefär 600 i Raseborg i flyktingförläggningarna i Mjölbolsta och på Raasepori Resort. Knappt 100 av de asylsökande i Raseborg har ännu inte intervjuats.

Intervjuerna kräver resurser

Alla asylsökande som kommer till Finland kallas till ett så kallat asylsamtal för att klargöra varför de söker asyl i Finland. Fram till den sista februari är det polisen som sköter asylsamtalen. Från och med första mars kommer Migrationsverket att sköta både asylförhören och asylsamtalen.

För Raseborgspolisen ökade arbetsmängden rejält i början av hösten då de två flyktingförläggningarna utanför Karis öppnade i rask takt.

- Vi kom i gång med samtalen ganska snabbt på hösten när vi fick bilden klar för oss. Det är en stor helhet för oss som är resurskrävande på många olika punkter, berättar Kenneth Johansson.

Pensionärer tillbaka på jobb

Mellan fyra och fem poliser jobbar dagligen med att intervjua de asylsökande i Raseborg. Fyra poliser hör till Raseborgsenheten medan de övriga är inhoppare från både Lojo och Esbo.

För att klara av alla intervjuer har man dels varit tvungen att knappa in på fältverksamheten, dels har pensionerade poliser anställts på nytt.

- De är väldigt motiverade eftersom de är villiga att komma tillbaka på jobb, säger Johansson. En gång polis alltid polis.

De poliser som intervjuar asylsökande har fått utbildning vid enheten.

Tolkarna jobbar hårt

Ungefär 10 asylsökande intervjuas varje dag, både vardagar och veckoslut.

- Det är viktigt att det löper med fart, samtidigt som vi måste trygga de asylsökandenas rättigheter, både språkliga och andra, säger Kenneth Johansson.

Eftersom alla asylsökande har rätt att tala sitt eget modersmål är det tolkarnas tidtabell som främst styr vilka som intervjuas vid vilken tidpunkt.

- Vi anpassar ärendena efter de tolkar som är tillgängliga, säger Johansson. Som tur finns det tolkar i Raseborg som kan språken. Det har fungerat bättre än jag väntade mig.

De asylsamtal som förs runt om i Finland följer alla samma protokoll och fastställda blanketter.

- Frågor och tilläggsfrågor kommer ju sen beroende på svaren. I en rättsstat är det viktigt att alla får samma behandling, understryker Johansson.

Polisen delger beslutet

Till polisens uppgifter hör också att delge de asylsökande det beslut som Migrationsverket fattar på basen av asylsamtalet. Vid behov sköter polisen också om att den asylsökande avlägsnar sig från landet om beslutet är negativt.

De här uppgifterna kommer fortsättningsvis att skötas av polisen efter den första mars.

Berörs av grova bilder

En av dem som jobbar med att intervjua de asylsökande är äldre konstapel Niko Gustafsson vid Raseborgspolisen. Han har genomfört drygt hundra samtal sedan oktober.

Varje samtal tar en till två timmar och en tolk är alltid med.

Frågorna handlar om de asylsökandes identitet och hur de har kommit till Finland. De får också frågor om hur många familjemedlemmar de har och var de befinner sig.

- Jag försöker hålla det så officiellt som möjligt, som med vilken annan person som helst som jag möter i arbetet, säger Gustafsson.

Trots en officiell attityd händer det att berättelserna berör.

- Vissa har ganska grova bilder med sig för att visa att det som de berättar faktiskt har hänt.

Vissa är rädda för polisen

Många asylsökande har dåliga erfarenheter av myndigheter från sina hemländer och det är någonting som Gustafsson lägger märke till. Speciellt människor som kommer från fattiga förhållanden kan tveka innan de stiger in i förhörsrummet.

- De är kvar i ett tänkande att om man är rik kan man köpa sig ur situationer. De tror att det kanske blir något värre än att man bara sitter och diskuterar. Men sedan märker de att polisen möter alla ganska lika och jämställt