Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Finländskt folkvett 2.0

Från 2016
Uppdaterad 14.01.2016 14:25.
Fans i publiken under en innebandymatch.
Bildtext Finländare måste också lära sig empati.

Vi lär invandrare hur de ska bete sig i vårt samhälle men vem lär finländaren hur hen ska bete sig? Flyktingarna kan få oss att se oss själva i spegeln, menar Folkhälsans Pia Rosengård-Andersson.

Då en människa kommer till vårt land hör det till den allmänna uppfattningen att hen ska lära sig om det finländska samhället, våra seder och vanor.

Vi berättar att vi i Finland har respekt för varandras integritet, vi berättar att man ska närma sig folk försiktigt. Vi är ett tyst folk. Ett folk med respekt. Och det ska de som kommer hit respektera.

Helt åt skogen i Pomponrahka
Bildtext Det tysta Finland.
Bild: Yle/Annika Holmbom

Samtidigt har närmare hälften av alla finländska kvinnor blivitutsatta för våld i vårt land. Under de senaste två åren har skyddshemmen för familjevåldsoffer haft fullt hus konstant, året om. Under de senaste dagarna har flera kvinnor öppet berättat om finländska män som tafsat på dem.

Nu har vi dessutom folk som patrullerar på våra gator för att skydda den vita befolkningen då flyktingar kommer till staden. Vi har folk som vill stänga landets gränser och enligt en färsk undersökning från Suomen Kuvalehti är var sjunde finländare rasist.

Är det dags för finländarna att lära sig något, nu då vi är så ivriga att lära invandrarna om oss?

Medlem av den fosterländska organisationen Soldiers of Odin.
Bildtext Soldiers of Odin patrullerar gator för att skydda "den vita befolkningen".
Bild: Yle/Minna Aula

Hurudana är vi?

Catharina von Schoultz arbetar som lärare på invandrarlinjen vid Borgå folkakademi. Hon kan se på finländare från ett annat perspektiv än de flesta av oss, då en del av hennes jobb går ut på att förklara för nyanlända hurudan finländaren är.

– Vi har ett väldigt stort revir, vi vill hålla avstånd. Vi har en integritet, man ska inte lägga näsan i blöt i onödan. Vi har respekt på ett kanske lite onödigt starkt sätt, säger von Schoultz.

Enligt henne är vi hellre tysta än högljudda och en finländare ska inte vara för positiv, eftersom det inte anses vara seriöst i ett finländskt sammanhang. Då ser man nämligen inte alla problem som kan dyka upp.

– Sedan är vi också mer inriktade på att göra än på att vara. Vi bedömer folk i vår omgivning enligt vad de gör. Då man träffar folk frågar de direkt vad du gör, vad jobbar du med? Bland våra invandrare så upplever jag att den viktigare frågan är vem man är. Där tror jag att vi har en hel del att lära oss, säger von Schoultz.

Bildtext Catharina von Schoultz är lärare på invandrarlinjen.
Bild: Yle / Sofia Wahlroos

Vad är finländsk kultur?

Men vad är det då vi lär våra invandrare. Det talas om att vi ska lära dem vår kultur men hur definierar man den? Enligt sociolog Östen Wahlbeck som forskat i kulturmöten är det svårt att sätta fingret på hurudan kultur vi har.

– Det finns givetvis sociala regler och normer, men ofta är vi väldigt omedvetna om dem. Vi har en tendens att tänka oss att dessa normer är nationella och att det finns en enhetlig nationell kultur. I verkligheten är det betydligt mer komplicerat än så, då det finns en oändlig variation i kulturer.

Säger du att det inte finns en finländsk social kultur?

– Det är en förenkling. På de senaste åren har vi dessutom väldigt starkt betonat religionens roll, men det är också en förenkling.

Så kulturen och de sociala normerna har inte att göra med nationsgränser eller religion i första hand utan det har främst att göra med vilken region man är uppväxt i, familjeförhållanden och klassförhållanden enligt Östen Wahlbeck.

”Vi ska se oss själva i spegeln”

Catharina von Schoultz är övertygad om att finländare som bott hela sitt liv i landet också borde lära sig samma regler om respekt och integritet som vi lär nyanlända.

– Det att vi får in många personer från olika kulturer är otroligt lärorikt för oss. Det ger oss en möjlighet att se på vårt samhälle med andras ögon och då lär vi oss också många saker, säger von Schoultz.

Pia Rosengård-Andersson som arbetar som familjerådgivare på Folkhälsan, håller med von Schoultz i det att vi kan lära oss mycket av flyktingdebatten.

– Ska det komma något gott ur den här debatten så kan det vara att vi vänder spegeln mot oss själva och frågar oss hur vi hanterar olika situationer, säger Rosengård-Andersson.

Knytnäve
Bildtext Våldet har länge funnits i vårt land.
Bild: Seppo Sarkkinen / Yle

Den finländska aggressiviteten

Rosengård-Andersson pratar främst om vårt förhållande till våld, något som hon vill poängtera att har funnits i landet långt före den stora mängden flyktingar kom hit.

Under sina många år inom den sociala sektorn har hon sett många olika sorters finländare. Hon vill inte dra alla över samma kam eftersom man då gör samma fel som de som drar alla invandrare över samma kam. Hon menar dock att det finns problem i det här landet. Problem vi gärna skyller på någon annan.

– Ser man till europeisk statistik så är vi bland de våldsammaste länderna i Europa då det gäller våld mot kvinnor. Vi har ett behov att skylla ifrån oss – ”kjolen var för kort, det är någon annans fel, jag var för full” – men man måste börja i den självinsikten att jag har ett problem, säger Rosengård-Andersson.

Pia Rosengpård-Andersson och Sirkka Varonen diskuterade tonåringar
Bildtext Pia Rosengård-Andersson är familjeterapeut.
Bild: Yle/Anette Forsström

Hon menar att det skulle vara viktigt att lära sig att det inte finns ett "vi" och ett "dom" då det kommer till våldshandlingar.

– Vi går alla på en linje, där vi måste lära oss att förhålla oss till våld och vi måste lära oss att hantera våld. Förstår vi det blir det lättare att prata om våldsfrågor, säger Rosengård-Andersson.

Enligt henne skulle det till och med kunna vara bra att lära ut empati i vårt land.

– Och vi ska kanske inte börja med våra barn utan alla generationer har de barn och unga som den generationen förtjänar. Kanske vi ska börja med oss själva, vi vuxna borde gå en kurs i empati.

Vardagsvänlighetsmanualen

Rosengård-Andersson skulle gärna se att vi skulle skriva en ny sorts manual för vad folkvett är i vårt land. En manual hon skulle kalla för vardagsvänlighetsmanualen. I den skulle man helt enkelt utgå från att vi alla är människor.

– Det viktiga är att vi ser att alla människor har ett lika värde, oberoende av hur den människan ser ut. Alla har rätt att finnas och det borde finnas en positiv nyfikenhet gentemot varandra istället för rädsla, säger hon.

Finländska hockeyfans, VM 2015.
Bild: EPA / All Over Press

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln