”En blick betyder inget i Finland”

Diskussionen kring sexuella trakasserier mot kvinnor och en ökad otrygghet på stan har gått het under de senaste dagarna. Nyårsaftonens händelser har väckt diskussion om en del asylsökandes attityder mot kvinnor. Munther al Assaf är asylsökande och har bott i Finland i några månader. Han är inte alls överraskad över händelserna på nyårsafton och uppståndelsen kring dem, men säger att man inte kan dra alla asylsökande över en kam.

- Jag förväntade mig faktiskt att något skulle hända på nyårsafton. Alla asylsökande är inte bra personer eller helgon, en del är dumma. På nyårsafton var många dumma människor ute och många var fulla. Kombinationen av dumma människor och sprit leder sällan till något bra. En del beter sig så här.

Munther vill med sin videologg skicka en hälsning i samband med det här:

1 min

Ny i Finland: Nyårstrakasserierna i Helsingfors - Spela upp på Arenan

Munther poängterar ändå att de här männen utgör en minoritet och är själv övertygad om att samma personer som antastade kvinnor på nyårsafton också gör sådant i sina hemländer, till exempel i Irak.

Unga irakier super också

Alkohol har inte alltid varit accepterat i många muslimska länder, men enligt Munther har det blivit vanligare och många affärer i Irak säljer i dag alkohol.

- Före 2003 drack vi inte så mycket alkohol i Irak, men vårt land och vår kultur har blivit liberalare. Många unga super också i Irak, säger Munther.

Västvärlden kom till Irak

Ungefär samtidigt, under de första åren av 2000-talet, blev det också vanligare med internet och satellit-tv i Irak. Därmed öppnades en helt ny värld för unga irakier; västvärlden.

- Folk började se på filmer om den västerländska dejtingkulturen och män lärde sig då nya sätt att närma sig kvinnor, till exempel genom att vissla åt någon på gatan eller skriva sitt telefonnummer på en lapp, berättar Munther. För hemma kan man absolut inte bara gå fram och prata med en kvinna, det är totalt förbjudet.

Att som man närma sig en kvinna i machosamhället i Irak är knepigt

Att som man närma sig en kvinna i machosamhället i Irak är knepigt enligt Munther. Kvinnor har inte friheten att prata med vem som helst på allmänna platser och därför kan män inte bara gå fram till en kvinna och börja prata. Om man gör det kan det leda till problem för kvinnan, mellan henne och hennes familj.

- Om jag till exempel dejtar en flicka får jag till en början inte umgås med henne på tumanhand. Flickans familj är oftast med på första dejten. Då får mannen sitta långt från kvinnan och prata med henne i telefon, och kvinnan sitter längre bort med sin familj. På en första dejt får jag inte ens gå nära kvinnan.

Enligt Munther följer ändå inte irakiska pojkar och män de strikta regler som föräldrarna sätter upp. Trots de oskrivna reglerna går de fram till kvinnor och pratar med dem, och gör allt för att få kvinnors uppmärksamhet.

- Ibland accepterar kvinnor männens försök till något slags närmande, men ibland inte och då brukar kvinnorna istället ignorera männen totalt.

Utnyttjar friheten de fått

Munther tror att de män som har trakasserat kvinnor här i Finland utnyttjar friheten de plötsligt fått.

- Jag tror att de tänker att ”okej, de här kvinnorna är öppna och får prata med mig”, och sen är de dumma och det går för långt. De inser inte att det bara handlar om kulturskillnader.

Medan diskussionen om jämställdhet är något som fått mycket uppmärksamhet i finländska medier så finns det andra kulturskillnader som sticker ut för irakiska asylsökande. Det här har Munther märkt när han kollat vad irakier skriver om Finland på sociala medier.

Jag tror att de tänker att ”okej, de här kvinnorna är öppna och får prata med mig”, och sen är de dumma och det går för långt

- Många skriver om hur svårt det är att få tag på medicin i Finland. I Irak tror folk att de dör av en lätt förkylning och alla springer till läkare och apoteket stup i kvarten. Folk går bara och ber om den medicinen de vill ha. Jag är kanske själv mer som ni finländare och går bara till läkaren då jag verkligen måste. Men hemma får man medicin för nästan allt och här ger de oss bara kallt vatten, skrattar Munther.

”En blick betyder inget i Finland”

Den kulturskillnaden som kanske ändå var den största överraskningen för Munther handlar om att en blick inte betyder något här i Finland.

- Om en man vill prata med en kvinna hemma i Irak följer han ofta med kvinnan på avstånd. Om mannen får ögonkontakt med kvinnan betyder det att kvinnan är intresserad av mannen. Bara blicken är en bekräftelse på intresset. Jag tror att många män tror att det fungerar på samma sätt här och tänker ”oj, hon tittade på mig” och så börjar de följa efter kvinnor på gatan.

Bara blicken är en bekräftelse på intresset. Jag tror att många män tror att det fungerar på samma sätt här

Kurs i hur män bemöter kvinnor

Läget i Irak var en orsak till att Munther stack och valde att komma till just Finland. Innan han kom hit läste han allt om Finland han hittade på internet. Han tittade på olika dokumentärer och läste också om jämställdheten som råder mellan kvinnor och män i Finland.

Här i Finland har han sen lärt sig ännu mer om den finska kulturen. Både genom att prata med finländare, men också på kurser som ordnas på flyktingförläggningarna. Men här i veckan deltog han i en kurs som fick honom att både skratta och skämmas över sina landsmän.

- En dag berättade personalen på flyktingförläggningen att en väldigt viktig kurs ska ordnas och att alla män måste vara på plats. Två finländska kvinnor kom dit för att berätta för asylsökande hur man ska bete sig med finländska kvinnor, berättar Munther.

Männen på flyktingförläggningen blev också tillsagda att inte röra kvinnan, krama henne eller prata högljutt

Det hela var ett skådespel. Kvinnorna försökte visa männen vad som är rätt och fel att göra i en situation då man träffar en kvinna. Ena kvinnan spelade en finländsk kvinna och den andra en utländsk man. Mannen närmade sig kvinnan och ställde sig bredvid henne. Då bad kvinnan mannen att backa och ge henne lite utrymme. 70 centimeter angavs som någon slags tumregel. Männen på flyktingförläggningen blev också tillsagda att inte röra kvinnan, krama henne eller prata högljutt och använda stora gester.

- Jag började ju förstås skratta för hela situationen var bara så konstig! De kände verkligen att de måste berätta det här för oss. Utbildade människor vet nog alla hur man ska bemöta någon främmande. Men sen började jag skämmas när jag insåg att finländare tycker att det viktigaste att visa oss är hur vi ska bete oss med kvinnor.

Alla reagerar inte lika

Enligt Munther reagerade inte alla asylsökande på flyktingförläggningen på samma sätt som han.

- Många var överraskade och sade att det här var något helt nytt. Så då är det väl bra att sådana här kurser ordnas.

”Vi måste prata med varandra”

För att minska på klyftan och jämna ut kulturskillnaderna mellan finländare och utländska asylsökande så måste det enligt Munther ordnas mer kurser, evenemang och tillställningar där finländare och asylsökande möts. Det måste enligt honom finnas en direkt dialog.

- Situationen kommer inte att förbättras om vi asylsökande sitter på flyktingförläggningarna och pratar om finländare och finländare sitter hemma och pratar om asylsökande. Vi måste försöka förstå varandras kulturer och varandra och hitta en gemensam lösning.