Abiturienter: Vi vill veta mer om samhället och främmande kulturer

Gymnasiernas nya läroplan har väckt en del oro i och med att en av de obligatoriska historiekurserna kommer att bli fördjupad i stället. Abiturienterna vid Ekenäs gymnasium tycker däremot att ändringarna bådar gott för framtida gymnasister.

Historieläraren vid Ekenäs gymnasium Sture Lindholm uttryckte tidigare i veckan sin oro för att våra ungdomar ska sakna allmänbildning i och med det minskade antalet obligatoriska kurser i historia.

- Jag är bekymrad. Steg för steg följer vi det svenska exemplet, menade Lindholm och syftade på svenskarnas okunskap i bland annat Sveriges gemensamma historia med Finland.

"Vi behöver insikt i politik och ekonomi"

Abiturienterna vid Ekenäs gymnasium är ändå inte oroliga. De tycker rentav att en del av den nya läroplanen låter riktigt bra.

Speciellt den ökade samhällsläroundervisningen faller i god jord hos ungdomarna.

- Jag skulle få mera ut av att veta vad som sker just nu i samhället. Jag tycker att det är bra med mera samhällslära, man får en bra helhetsbild och insikt i politik och ekonomi, säger Emma Korpinen.

Jag tror att det kan vara bra med mera samhällslära då man märker att många i ens omgivning inte är så insatta i vad som pågår i samhället.

Hon får medhåll av klasskamraten Charlotta Ohls.

- Jag tycker jättemycket om historia och har tyckt bra om undervisningen, men jag tror att det kan vara bra med mera samhällslära då man märker att många i ens omgivning inte är så insatta i vad som pågår i samhället, säger hon.

- Jag tror att samhällsläran är viktig när det gäller framtiden och allt som händer i dagens värld. Alla kanske inte följer med medierna som man borde, fortsätter Fransilia Bengtfolks.

Alla håller ändå med om att historieundervisningen också är viktig för allmänbildningen.

- Det är viktigt att ha båda ämnena för att trygga en allmänbildning, säger Hanna Kultanen.

Rasmus Dahlström tycker att det är onödigt att ta bort obligatoriska kurser.

- Jag tycker den gamla läroplanen fungerat bra, och historieundervisningen har varit riktigt bra, speciellt Finlands historia. Samtidigt är det väldigt viktigt att förstå det som sker i dag, och det låter bra med en kurs till i samhällslära, konstaterar Dahlström.

- Jag skulle önska att man inte tog bort några kurser utan lade till i stället, fortsätter han.

Daniel Holmberg håller med.

- Jag tycker att det är dåligt att en kurs försvinner. Jag tycker alla kurser i historia är väldigt viktiga, säger han.

"Jättebra att lära sig om islam och judendom"

Förutom att bättre kunna hänga med i aktualiteter och vad som sker i samhället så efterlyser eleverna mera undervisning i främmande kulturer.

Religionsundervisningen i den nya läroplanen kommer att ändra så att tre obligatoriska kurser blir två.

Kurserna kommer att behandla såväl islam och judendom som kristendom, och dessutom kommer det att finnas en tillvalskurs som behandlar österländska religioner. Det tycker vår abiturientpanel att låter bra.

- Jag tycker att det låter jättebra att man lär sig mer om islam och judendom i de obligatoriska kurserna. Tidigare har det varit väldigt mycket fokus på kristendomen, säger Charlotta Ohls.

- Det är bra att få en kulturell helhetsbild, speciellt då det flyttar människor med annan kulturell bakgrund hit, fortsätter hon.

Hanna Kultanen som bara har läst de obligatoriska kurserna i religion håller med.

- Jag har fått lära mej väldigt lite om andra religioner trots att vår lärare undervisat mer i dem än vad det står i läroplanen. Jag har förstått att den gamla läroplanen nästan inte alls berör andra religioner, berättar hon.

Daniel Holmberg som har haft ett väldigt svalt intresse för religionsundervisningen tycker det låter bra med undervisning i andra religioner.

- Det är bra att förstå andra kulturer och veta hur man tror på olika håll i världen, säger han.

Studiehandledning känns onödigt

Förutom att kurserna i historia, samhällslära och religion kommer att se annorlunda ut kommer matematikundervisningen också att få en del förändringar.

Till följd av den nya läroplanen kommer alla att gå en grundkurs i matematik innan de beslutar sig för lång eller kort matematikundervisning. Dessutom tillkommer det en till obligatorisk kurs i filosofi och en i studiehandledning.

Abiturienterna förhåller sig ändå ytterst skeptiskt till mera studiehandledning.

- Jag tycker en till kurs i studiehandledning är onödig. Det är bra med en kurs där man får nödvändig information, men samma information finns att få på annat håll, säger Martin Holmberg.

Charlotta Ohls tycker också att en kurs till i ämnet är onödig.

- Jag tycker att vi har fått väldigt mycket studiehandledning redan, säger hon.

Alla är av den åsikten att det vore bättre med mera individuell studiehandledning.

I gymnasiet är man redan på en sådan nivå att man förstår att gå och begära om handledning om man behöver det.

Fransilia Bengtfolks

- Jag har vetat redan länge att jag vill bli läkare och då känns studiehandledning väldigt onödigt, men för någon som fortfarande funderar vad den vill studera eller behöver hjälp med studieteknik är det bra med handledning, konstaterar Hanna Kultanen.

- I gymnasiet är man redan på en sådan nivå att man förstår att gå och begära om handledning om man behöver det, fortsätter Fransilia Bengtfolks.

Roligt med praktisk undervisning

I den nya läroplanen erbjuds det också ett antal nya fördjupade kurser. Det kommer till exempel att finnas en kurs i tvärvetenskap och en i vardagskompetens där eleven får arbeta med en frivilligorganisation.

Det låter intressant tycker abiturienterna.

- Efter en kurs i frivilligarbete skulle man säkert se samhället ur ett annat perspektiv och lära sig bättre att ta hand om andra, det låter bra, säger Fransilia Bengtfolks.

- Det är bra med en kurs i tvärvetenskap som ger ett perspektiv på hur ämnen hör ihop, konstaterar Hanna Kultanen.

- Det låter bra att få röra sig ute i det verkliga livet och få prova på praktiska saker, säger Charlotta Ohls.

- Gymnasiet är ganska teoretiskt så det skulle vara bra med en praktisk kurs, det låter helt vettigt, säger Emma Korpinen.

Dennis Nyman kombinerar en yrkesutbildning på Axxell med gymnasiestudier och han håller med Korpinen om att gymnasiestudierna ibland är för teoretiska.

- Det är ganska mycket pappersarbete i gymnasiet. Man kunde göra mera praktiska saker, till exempel i kemi, säger han.

"Gymnasiet gör en smart"

Allmänbildningen bland dagens gymnasieelever tycker ingen av dem att det är något fel på. Trots att realprovet i dag riktas in endast på ett ämne och du numera får välja bort till exempel det andra inhemska språket.

- Gymnasiet är väldigt allmänbildande, försäkrar Daniel Holmberg.

- Det är bra att det finns obligatoriska ämnen i allt trots att de kan verka ointressanta, säger Emma Korpinen.

Fransilia Bengtfolks håller med.

- När jag var i högstadiet tyckte jag väldigt illa om samhällslära, men här märkte jag hur viktigt det är att förstå partipolitik och ekonomi, och plötsligt kunde jag följa med i vuxnas diskussioner betydligt bättre, berättar hon.

- Gymnasiet är väldigt allmänbildande och jag känner mig oerhört smart, säger Charlotta Ohls och skrattar.

"Handlar om hur man definierar allmänbildning"

Rektorn vid Ekenäs gymnasium, Mikael Eriksson, är inte oroad över den nya läroplanen.

- Farhågan för att allmänbildningen går i graven är överdriven, säger Eriksson.

Han menar att förändringarna kunde ha varit betydligt större om man tänker tillbaka på de ursprungliga förslagen där man annat talade om ämnesinriktad gymnasieutbildning.

- Läroplanen ser i mångt och mycket ut som den gamla, den är inga drastiska förändringar, säger han.

Vi bor i ett samhälle där förutsättningen att delta i en diskussion om till exempel energiförsörjning är viktig, likaså är genmanipulation och vaccinationsprogram på mångas läppar.

Rektor Mikael Eriksson

Eriksson förklarar också att det handlar om hur man väljer att definiera allmänbildning.

- Frågan är vad allmänbildning innebär. Vi bor i ett samhälle där förutsättningen att delta i en diskussion om till exempel energiförsörjning är viktig, likaså är genmanipulation och vaccinationsprogram på mångas läppar, säger Eriksson.

- Då kan man fråga sig varför det inte finns mera kemi eller fysik i läroplanen, fortsätter han.

Eriksson säger att han har en förståelse för varför man valt att ha mera samhällslära.

- Vi lever i en mera komplex värld, ta till exempel Europeiska unionen. För att kunna delta i den aktuella diskussionen som berör EU så är det viktigt att man har insikt i vad det hela handlar om, nämner Eriksson som ett exempel.