Många teorier om bombdåd i Istanbul

Turistgrupperna är inte många så här års i Istanbul och förra veckans bombdåd vid Sultanahmetmosken, som orsakade elva turisters död har ytterligare bidragit till minskningen. På blombuketterna ligger vit snö och runt platsen där en självmordsbombare för en vecka sedan utlöste sin bombväst, står polisstaketen uppställda.

Turkiet har det senaste året sett en kraftig ökning av antalet självmordsbombningar. I juli omkom ca 35 personer i staden Suruc vid landets södra gräns mot Syrien och i oktober dödades nära 100 personer i huvudstaden Ankara. I alla fallen har anklagelser officiellt riktats mot terrororganisationen IS som finns i grannländerna Irak och Syrien och orsaken anges vara Turkiets kamp mot dem. 16 personer med påstådda anknytningar till IS-bombdådet häktades i helgen.

Som vedergällning besköt turkiskt artilleri dagarna efter bombdådet positioner som tillhör IS längs gränsen inne i Syrien. Tvåhundra IS-krigare har enligt turkiska officiella uppgifter dödats.

Men Turkiet bedriver också ett alltmer värre krig med den kurdiska militanta rörelsen PKK, terroriststämplad av EU och USA. Konflikten är mer än trettio år gammal och har krävt ca 40 000 dödade. För några år sedan fanns ett hopp om fred.

Under president Erdogan fick kurderna många av sina kulturella krav uppfyllda och förhandlingar inleddes. Men efter att IS som uppstod sommaren 2014 främst attackerat PKK:s syriska systerorganisation PYD och erövrat stora delar av kurdkontrollerat område i Syrien bröt freden samman och PKK utlyste i höstas en återgång till väpnad kamp.

Inne på ett tehus bakom immiga rutor träffar jag kurderna Hussein och Abdullah.

- Bomben var riktad mot Tyskland som bekämpar IS, inte Turkiet, för Turkiet stöder IS eftersom de strider mot kurderna i Syrien, menar Hussein, en man i 50-årsåldern, och anser att teorin ”din fiendes fiende är den vän” här är ett motiv för Turkiet att stötta IS.

Detta är ingen nyhet. Från kurdiskt håll har anklagelser ofta framförts om att Turkiet skulle stödja IS och till och med leverera vapen till dem.

- Turkets president Erdogan är mest ute för att bekämpa kurderna så bomben gjorde att kriget som nu pågår mot kurderna i sydöstra Turkiet, kan pågå ostört, tycker Abdullah.

Till det storpolitiska spelet hör att PYD länge stöttats av Assadregimen i Syrien. Sedan upproret började våren 2011 har, antagligen som tack, den kurdiska viljan att stödja rebellerna mot Assadregimen, varit minimal.

Nu ska man inte försöka hitta gärningsmän och orsaker genom att prata med folk ute på gatan, speciellt i ett land som Turkiet med många analfabeter och även en media hårt kontrollerad av den styrande regeringen. Här frodas konspirationsteorierna, men klart är att misstänksamheten mot regeringen under president Erdogan har ökat hos Turkiets kurdiska befolkning.

Lennart Berggren, Istanbul