Måste allt konkurrensutsättas?

Den offentliga upphandlingen har blivit vardag i Finland. Men måste alla tjänster konkurrensutsättas, frågar handikapporganisationer.

Inger Karlsson och hennes son Stefan bor i Kyrkslätt. Stefan är beroende av den personliga assistenten. Stefans assistenttimmar får i år endast användas utanför hemmet, vilket är en radikal försämring. Överlag är Inger Karlsson kritisk mot upphandlingen.

– Jag ogillar systemet med upphandling eftersom det skapar en otrygghet som är onödig. Det är viktigt att serviceproducenter inte byts och med dem automatiskt även viktiga människor i den handikappades liv. Ingen mår bra av sånt, säger Inger Karlsson.

Modersmålet viktigt

Det viktiga är att relationen fungerar mellan Stefan och den personliga assistenten. För att den ska fungera krävs att assistenten ska kunna svenska.

– Det är ingen självklarhet. Men det är ett måste att assistenten kan kommunicera med Stefan på hans modersmål. Annars blir det ingenting. Jag kan inte lämna Stefan med någon som inte kan tala med honom, säger hon.

Kyrkslätt kommun upphandlade tjänsterna för personliga assistenten i fjol.

– Det som jag tycker är märkligt är att kommunen inte alls hör oss och vill veta vilka önskemål eller behov vi kan tänkas ha, säger Inger Karlsson.

I dagarna har det klarat att företaget som har tillhandahållit Stefan Karlsson med assistent klarade sig bra. Det är en god nyhet. Nu kvarstår ett annat problem, att timmarna inte får användas i det egna hemmet.

– Jag önskar att det fanns rum lite bondförnuft i den här processen. Det egna hemmet är en viktig plats. Varför får Stefan inte vistas där med en assistent, undrar Inger Karlsson.

Handikapporganisationer ogillar upphandling

Offentlig upphandling gäller ofta social- och hälsovård. De finländska handikapporganisationerna har i flera repriser kritiserat den offentliga upphandlingen för att vara dåligt lämpad för handikappservicen.

– Det handlar om långvariga tjänster som är viktiga för klienten. Upphandlingen skapar en osäkerhet som försämrar livskvaliteten, säger Tiina Lappalainen socialpolitisk expert på Invalidförbundet.

Tjänsterna som upphandlas omfattar allt från rehabilitering, boende, transporter och personliga assistenttjänster. Uppskattningsvis handlar det om en marknad på 2,2 miljarder euro år 2014. Även handikapporganisationer hör till de som säljer tjänster.

Klienten hörs inte

Det stora problemet är att klienten hörs dåligt under upphandlingen. Den offentliga upphandlingen sker mellan serviceproducent och kommun gör avtal med varandra utan att nödvändigtvis höra den som använder tjänsten.

– Det är lätt hänt att kommunen tillämpar en schablon som inte passar klienten. Bland handikappade finns det barn, människor som är i arbetslivet och äldre personer. Då är givetvis behoven väldigt olika, men det syns inte i upphandlingen, säger Tiina Lappalainen.

Lagförslag på kommande

Lagen om offentlig upphandling ska revideras i vår. Tiina Lappalainen på invalidförbundet hoppas att vissa långvariga handikapptjänster kunde uteslutas från upphandlingen.

– Vissa handikapptjänster hör inte hemma på en marknad helt enkelt, säger Tiina Lappalainen.