Beväringarna har allt sämre kondition

Beväringarnas kondition är sämre än någonsin. Den främsta orsaken är brist på vardagsmotion.

Det är det klassiska Coopertestet som visar att beväringarna får allt sämre kondition. I fjol sprang de i medeltal 2 423 meter på tolv minuter. På 70-talet sprang en beväring i medeltal 2 760 meter. Konditionen har försämrats stadigt, och det medför en del utmaningar för de som skolar upp nya beväringar på Försvarsmakten.

- De som utbildar beväringarna måste komma ihåg att börja tillräckligt lugnt. Vi försöker kartlägga allas kondition i början med hjälp av ett frågeformulär, och de som meddelar att de är väldigt inaktiva försöker vi lägga i en speciell grupp, som börjar ännu lugnare, säger Jouni Ilomäki på Försvarsmakten.

Jouni berättar att de har som mål att alla ska vara på ungefär samma nivå i slutet av tjänstgöringstiden. Det kanske inte alltid lyckas, men de som kommit in med väldigt dålig kondition utvecklas ändå oftast riktigt bra.

Beror på att folk fejkar?

De flesta av oss har väl ändå hört om beväringar som med avsikt sprungit riktigt dåligt för att slippa göra den längre värnplikten på ett år. Hur mycket beror resultatet på det här? Är det så att de flesta beväringar bara fejkar sin dåliga kondition? Nej, det tror i alla fall inte Jouni.

- Det här har säkert hänt så länge Finland haft en armé. Det är inte alla som är intresserade av den längre tjänstgöringstiden. Men det påverkar inte statistiken, eftersom det alltid har funnits, säger Jouni.

Orsaken till den dåliga konditionen är helt enkelt brist på vardagsmotion.

- Ända från att man är barn rör man på sig mindre än förr. Beteendet följer med ända upp i vuxen ålder och när man då ska göra sin tjänstgöring har man dålig kondition, säger Jouni.

Det gäller främst uthålligheten – unga i dag är bra på teknik och har lärt sig en massa via information på nätet, men uthålligheten, den du får genom sporter som tar lång tid, den saknas.

För att hjälpa till med konditionen har Försvarsmakten satt ihop ett träningsprogram för nya beväringar. Ett program som du ska börja på tre månader innan din tjänstgöring. Då blir träningschocken kanske inte lika stor när du väl är på plats.

Vi lever ett motoriserat liv

Det är främst de med riktigt dålig kondition, och de med riktigt bra kondition, som ökat. Det här betyder alltså att klyftorna mellan de här två grupperna blir allt större. Katja Borodulin som är forskare på Institutet för hälsa och välfärd (THL) säger att många av de som inte är fysiskt aktiva också har svårt att komma igång med sin träning, eftersom självförtroendet fått sig en törn. Man litar inte på att kroppen klarar av att vara fysiskt aktiv och upplever att man har dålig självkontroll.

- Samhället har förändrats. Vi har ett motoriserat liv, från morgon till kväll. Vi åker bil och vi åker hiss och det här påverkar vår kondition, säger hon.

Också sättet vi rör oss på när vi väl rör oss, har förändrats.

- Förr skidade och sprang vi mer. Vi gjorde mer saker som underhöll vår uthållighet. Nu kan man inte ens skida på vissa ställen eftersom det inte finns snö. Sådana här saker påverkar vår motion, säger Katja.

Katja säger att vi också sitter allt mer. Vi sitter i skolan, på jobbet och även på vår fritid. På 70-talet fanns det två tv-kanaler att titta på, nu finns det obegränsat med innehåll vi kan ta till oss där hemma i soffan. Den där dödtiden när vi annars sprang omkring och gjorde saker har försvunnit.

Beror inte på maten

En kan ju också fundera på om vi äter sämre i dag, men så är det inte. Visst finns det mer skräpmat omkring oss, men vi äter också mer färska grönsaker och frukter.

- Teknologin och snabbare import av varor har gett oss bättre möjligheter att äta färska råvaror, säger Katja.

På Försvarsmakten tror man inte heller att maten har något med den dåliga konditionen att göra.

- Men visst finns det fler möjligheter för barnen att äta ohälsosam mat i dag, säger Jouni.

Viktigaste är att komma igång

På Försvarsmakten fokuserar man på att bygga upp grundkonditionen hos beväringarna. De vill helst göra det så bra att beväringarna tar med sig sin nya livsstil hem, och fortsätter motionera även efter tjänstgöringen. Hur mycket ska en då motionera för att må bra?

För vuxna rekommenderar THL totalt 2 timmar och 30 minuter lättare motion eller 1 timmar och 15 minuter ansträngande motion i veckan. Förutom det rekommenderas muskel- och balansträning två gånger i veckan.

Det viktiga är att du kommer igång så snabbt som möjligt, och att du också börjar ta in mer vardagsmotion i din livsstil.

- Det är bra om du kan röra på dig minst 30 minuter varje dag, till exempel genom att gå. Du kan också träna musklerna genom att gå i trappor i stället för att åka hiss, säger Katja.

Ett viktigt tips är att fundera på hurdan motionär du är, och vilken typ av motion som passar dig. Det ska ju vara roligt att röra på sig.

- Motionen kommer inte längre gratis under dagen eftersom vi lever ett så motoriserat liv, så det handlar om att lägga om din livsstil. Du måste först väcka en liten entusiasm inför träningen och sedan hitta vägar att baka in den i ditt vardagliga liv, säger Katja.

Hur mycket motionerar du? Och tror du att din mamma och/eller pappa skulle gjort ett bättre Coopertest än dig när de var 18? Skribenten a.k.a soffpotatisen här erkänner utan problem: båda två skulle klått mig med hästlängder. Alla gånger.