Allt fler skolbarn i Helsingfors – barnfamiljer stannar i innerstaden

Det finns allt fler svenskspråkiga barn i lågstadieåldern i Helsingfors. Barnfamiljerna flyttar inte längre till förorter och kranskommuner, utan allt fler barn går i skola i centrum.

I början av 2000-talet såg det däremot annorlunda ut. Då flyttade många från Helsingfors till kommunerna runt omkring.

Antalet barn i lågstadieåldern i Helsingfors innerstad har ökat sedan slutet av 2000-talet.

Fullt i skolorna i centrum

Nästa höst inleder igen ett större antal förstaklassister sin skolgång än ifjol och enligt befolkningsprognoser ser centrumskolornas popularitet inte ut att minska under de närmaste åren.

Om tio år kommer det att bo nästan 10 000 barn i lågstadie- och högstadieåldern i Helsingfors, vilket är 3 000 fler än i nuläget.

Också de svenskspråkiga barnen blir allt fler i Helsingfors.

År 2014 fanns det 663 lågstadieelever i Helsingfors, medan de år 2008 var 528.

Antalet svenskspråkiga lågstadieelever i Helsingfors fortsätter att öka och år 2025 väntas de vara 840.

Svenska sektionen satsar på Busholmen men inte Böle

En stor del av barnfamiljerna väntas flytta till de nya bostadsområdena: Busholmen, Fiskehamnen och Mellersta Böle.

- Vi har satsat på Busholmen på det sättet att vi öppnar ett stort dagis där i höst. Det kommer säkert att flytta mycket svenskspråkiga både till Victoriakvarteret och runtomkring. Det finns också ett stort intresse från föräldrahåll om att få en skola till Busholmen, det har vi diskuterat i sektionen och vi jobbar på det, säger Veronica Hertzberg (SFP) som är ordförande för utbildningsnämndens svenska sektion i Helsingfors.

På den svenska sidan kan inte alla familjer ha skolan lika nära som på den finska sidan.

- Därför har vi valt att inte vara i alla nya områden. Vi har en kunskap om att svenska familjer ofta bor nära kusten, så vi satsar på Busholmen istället för Böle. Fiskehamnen har vi inte heller satsat på för där finns skolor ganska nära, från Åshöjden och Brändö är det inte så långt till Fiskehamnen, säger Veronica

Egnahemshuset inte längre en dröm

Allt färre barnfamiljer suktar däremot efter ett stort egnahemshus i en kranskommun eller i förorten.

Att barnfamiljer nu väljer Helsingfors centrum har sin förklaring både i den rådande boendetrenden och i den nuvarande ekonomiska situationen.

– Nu vill familjerna bo nära service och kollektivtrafik istället för att tvingas skaffa två bilar, säger Pekka Vuori som är projektchef och forskare vid Helsingfors stads faktacentral.

Nu vill familjerna bo nära service och kollektivtrafik utan att tvingas skaffa två bilar.

― Pekka Vuori, Helsingfors stads faktacentral.

Esbotrenden har avtagit

Det såg annorlunda ut i början av 1990-talet, då nedläggningar av en del centrumskolor diskuterades.

Barnfamiljerna i centrum började från och med 1970-talet försvinna till rymliga familjebostäder i förorterna.

I början av 2000-talet gick Helsingfors flyttvåg på minus på grund av det så kallade Nurmijärvi-fenomenet, då många familjer valde att flytta till mer glesbyggda områden.

Många svenskspråkiga flyttade också till Esbo i början av 2000-talet, men år 2007 började trenden avta.

Samma fenomen syns nu också i Åbo och Uleåborg. Barnfamiljer flyttar inte längre i stora skaror till förorter eller kranskommuner utan bosätter sig allt oftare i innerstaden. I Tammerfors har man däremot inte märkt av en liknande trend.

Landsbygden tystnar

I fjol föddes rekordfå barn i Finland, endast 55 040.

Nativiteten i Helsingfors har till skillnad från resten av landet stigit något – det föddes 75 fler barn i Helsingfors i fjol än år 2014.

Pekka Vuori vid stadens faktacentral säger att befolkningstillväxten koncentreras till huvudstadsregionen, medan landsbygden utarmas.

Rekordfå barn föddes ifjol - lika få som under 1860-talets nödår

Folkmängden ökade ändå i Finland ifjol.