Hoppa till huvudinnehåll

X3M

Homosexuell - inte pervers eller en brottsling

Från 2016
Uppdaterad 03.05.2016 16:29.
Två män som håller varandra i handen.

Det finns stora brister i hur Finland tar hand om hbtiq-asylsökande. Myndigheterna har betett sig kränkande och många känner sig otrygga på flyktingförläggningarna. Aaro Horsma från HeSeta vill se en snabb förändring.

Sedan oktober 2015 har hbtiq-asylsökande haft en egen stödgrupp i Helsingfors. Möten organiseras av HeSeta (Helsingfors avdelning av Seta, organisationen för sexuella och könsminoriteter). Målet med gruppen är att erbjuda en trygg miljö för hbtiq-flyktingar.

Aaro Horsma.
Bildtext Aaro Horsma från HeSeta.
Bild: Aaro Horsma

Aaro Horsma jobbar som planerare på HeSeta och han har jobbat mycket med gruppen. Enligt honom är hbtiq-asylsökande i ett stort behov av stöd i hela landet.

Varenda en som har kontaktat oss har blivit hotad eller upplevt våld och förföljelse på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet.

Aaro berättar att innan flyktingkrisen började, kontaktades HeSeta årligen av tiotals människor som ville ha stöd eller hade frågor kring hbtiq-rättigheter i Finland. Efter förra sommaren har antalet ökat kraftigt.

Hot, våld och trauma

X3M skrev tidigare om Barak, en 26 år gammal homosexuell asylsökande i Finland. Hans berättelse är vanlig enligt Aaro. Många som tillhör sexuella eller könsminoriteter och är från mellanöstern har upplevt diskriminering eller våld.

Speciellt personer från Irak, Iran, Syrien och Ryssland har individuella men samtidigt likadana berättelser. Många har kunnat dölja deras sexuella läggning eller könsidentitet i ett tag. Efter att sanningen har kommit fram har det blivit omöjligt för dem att leva med den nya situationen, berättar Aaro. I många fall har till exempel familjen hotat att döda personen. Det är därför många flyr.

Ofta är det mamman i familjen som hjälper barnet att fly.

Många hbtiq-asylsökande som kommer till Finland är i ett stort behov av terapi, stöd och människor de kan lita på. Därför är det viktigt att de här människorna snabbt flyttas till flyktingförläggningar i större städer i Finland där det finns en gemenskap som kan erbjuda stöd.

Myndigheterna har betett sig kränkande

Det finns flera utmaningar med att erbjuda rätt service till hbtiq-asylsökande, berättar Aaro. Det handlar om att ge rätt information åt myndigheterna och åt dem som söker asyl i Finland.

Många asylsökande känner inte till Finlands lagstiftning gällande sexuella och könsminoriteter. Budskapet om att det är accepterat i samhället och att man enligt lagen är skyddad mot diskriminering måste fås fram genast i början av asylprocessen.

Det är många som inte vågar berätta om sin sexuella läggning eller könsidentitet under intervjuerna för att man är rädd för myndigheterna. Om man inte kan vara ärlig om de negativa upplevelser som man har haft, kan man i värsta fall gå miste om det lagliga skydd som annars skulle tillhöra personen i fråga.

Aaro berättar också om flera fall där myndigheterna har betett sig kränkande mot hbtiq-asylsökande. Det har hänt att tjänstemän har nedvärderat personliga berättelser eller upplevelser eller annars betett sig homo- eller transfobiskt.

Det har också hänt att tolken har vägrat att berätta till myndigheterna om asylsökandes sexuella läggning eller könsidentitet, avsiktligen tolkat fel eller använt ord som ”pervers” eller ”sexualbrottsling” i stället för ordet homosexuell.

Myndigheterna måste också ha rätt information när de gör beslut. Flera länder är inte trygga för sexuella eller könsminoriteter fast de är det för andra människor.

Mycket arbete finns kvar

Aaro Horsma.
Bildtext Aaro Horsma vill se en snabb förändring i hur vi bemöter hbtiq-asylsökande i Finland.
Bild: Aaro Horsma

På grund av den snabba ökningen i antalet asylsökande har man inte haft tid att reagera på alla speciella behov. HeSeta försöker ta itu med utmaningarna tillsammans med Migrationsverket och Röda Korset. Mottagandet har varit positivt vilket betyder att viljan finns. Nu är det viktigt att börja sprida informationen, berättar Aaro.

En annan utmaning är flyktingförläggningarna. De är ofta stressande miljöer för hbtiq-asylsökande. Många känner sig otrygga bland de andra flyktingarna. Det är också viktigt att personalen som jobbar på förläggningarna blir informerade om speciella behov.

Man har lyckats börja med ett pilotförsök i Helsingfors. En vanlig flyktingförläggning har i samband med en utbyggnad reserverat några enskilda rum åt hbtiq-asylsökande. Platserna är redan fyllda.

En bättre lösning till problemet är att grunda flyktingförläggningar enbart åt sexuella och könsminoriteter.

För att säkra en trygg omgivning åt hbtiq-flyktingar borde Finland följa Tysklands och Nederländernas exempel och snabbt kunna grunda nya förläggningar enbart åt speciella grupper.

Diskussion om artikeln