Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

”Attitydproblem mot svensk räddningsutbildning”

Från 2016
Uppdaterad 28.01.2016 11:37.
Ingen tar språkproblemet på nödcentralerna på allvar, säger brandchef Stig Granström. - Spela upp på Arenan

Nödcentralerna blir allt mer finskspråkiga och risken att man blir missförstådd då man talar svenska blir allt större. På Inrikesministeriet tar man inte utbildningen på svenska på allvar, menar brandchef Stig Granström.

Margita Björklöf jobbar som hemvårdare i Ingå och ringer nödcentralen ett par gånger i månaden. Ungefär var tredje gång kan den som svarar inte svenska, uppskattar hon.

- En stor försämring är att de enbart svarar hätäkeskus på finska. När man presenterar sig händer det ibland att den som svarar genast frågar på finska om man pratar finska.

Hemvårdare Margita Björklöf talar i telefon.
Bildtext Margita Björklöf ringer nödcentralen flera gånger i månaden.
Bild: Yle/Minna Almark

Om ärendet inte är akut brukar Margita Björklöf svara nej och bli vidarekopplad.

- Men det är klart att om det är en akut situation och ambulansen måste komma snabbt så pratar jag finska.

Nödcentralen vill ofta att jag talar finska, säger hemvårdare i Ingå. - Spela upp på Arenan

Missförstånd på svenska

Ett annat problem som hon påtalar är att många på nödcentralen inte behärskar svenska tillräckligt bra. Det blir uppenbart då den som svarar börjar följa ett färdigt protokoll och frågar saker som är onödiga.

- Jag märker att de inte har uppfattat vad jag har sagt.

Margita Björklöf träffar många äldre ute på glesbygden i sitt arbete. Hon är osäker på hur det skulle gå om de ringde nödcentralen.

- Nog kan det ställa till med problem. Många äldre Ingåbor pratar dialekt och det kan vara svårt att förstå. Det lite osäkert.

”Nödcentralen är enspråkigt finsk”

För tio år sedan flyttade nödcentralen bort från Ekenäs till en större enhet i Lojo. För två år sedan lades enheten i Lojo ner och hela alarmverksamheten i Nyland koncentrerades till Kervo.

Stig Granström är brandchef vid Västra Nylands räddningsverk och jobbar på brandstationen i Ekenäs. Han menar att svenskan på nödcentralen har försvunnit.

- Nödcentralen har nog mer eller mindre blivit helt finskspråkig från att tidigare ha varit helt tvåspråkig.

Brandchef Stig Granström.
Bildtext Brandchef Stig Granström.
Bild: Yle/Minna Almark

Han baserar dels sin uppfattning på respons av mänskor som har ringt nödcentralen. Dels märker han att de adressuppgifter som räddningsverket får från nödcentralen inte alltid håller streck.

- Utgående från det har jag dragit slutsatsen att situationen inte är bra när det gäller svenskan på nödcentralen i dag.

Problem med svensk utbildning

Den största orsaken till det här är att det inte ordnas någon räddningsutbildning på svenska, menar han.

- Inrikesministeriets räddningsavdelning har inte tagit ställning till den svenska utbildningen överhuvudtaget. Inte när det gäller brandmän, befäl eller alarmjour. Det här problemet har vi påtalat i många, många år på olika nivåer.

Utbildningen för brandmän, räddningsbefäl och nödcentralsoperatörer sker vid räddningsinstitutet i Kuopio och enbart på finska.

Hela räddningsväsendet blir enspråkigt

Enligt en arbetsgrupp som år 2009 tillsattes av Inrikesministeriet borde det ordnas utbildning på svenska vart tredje år. Senast det skedde var år 2012 i Jakobstad. Men efter det har det inte blivit någon ny utbildning på svenska och hur det ser ut framöver är oklart.

Det här leder till att de som behärskar svenska inom hela räddningsväsendet blir allt färre, säger Stig Granström.

- I västra Nyland finns det fyra brandstationer i tvåspråkiga kommuner. Men vi har svårt att uppfylla våra förpliktelser eftersom det inte finns brandmän som behärskar svenska.

Räddningsverket.
Bildtext Räddningsväsendet blir allt mer finskspråkigt.
Bild: Yle/Minna Almark

Brandmanskapet på bland annat Karis och Hangö brandstationer är mer eller mindre enspråkigt finskt.

- De som kommer in i räddningsbranschen börjar som brandman och går vidare till underbefäl och befäl. Hela den här kedjan bygger på att vi får in tvåspråkig personal via brandmannautbildningen. Om vi inte får det har vi på sikt inga underbefäl och befäl som kan svenska heller.

Sämre utbildningsmöjligheter för FBK

En annan effekt är att den frivilliga brandkåren inte heller får utbildning på svenska, påpekar Granström.

- Om befälet inte kan svenska så har den svenska frivilliga brandkåren mycket sämre utbildningsmöjligheter än den finskspråkiga.

Alla betjänas på sitt modersmål men det kan uppstå en fördröjning i servicen, säger nödcentralchef. - Spela upp på Arenan

”Attitydproblem på Inrikesministeriet”

De som studerar till brandman läser till exempel ingen obligatorisk svenska överhuvudtaget. De som utbildas till nödcentralsoperatörer får en del utbildning i svenska. Men det här räcker inte, anser Stig Granström.

- Det finns krav på att de ska klara av tvåspråkigheten, men det leder inte i praktiken till det. En del av utbildningen som sker i Kuopio borde gå på svenska. Då skulle de konkret vara tvungna att prata det språk de ska jobba med.

Granström menar att det finns attitydproblem på Inrikesministeriets räddningsavdelning gentemot svenskspråkig utbildning. Det är också möjligt att man inte förstår situationen i svensk- och tvåspråkiga områden, tror han.

- Det är inte en ekonomisk fråga. Man tar inte det här på allvar, varken på Inrikesministeriets räddningsavdelning eller på räddningsinstitutet i Kuopio eller på nödcentralen. Det här är helt enkelt en sak som man måste sköta.

Inrikesministeriet: Fungerar relativt bra

På Inrikesministeriet uppger direktör Pekka Tulokas att en helt svenskspråkig utbildning alltid är ett specialarrangemang och att man utgår ifrån att också tvåspråkiga söker sig till utbildningen.

- Jag anser att det har fungerar på en relativt hög nivå, men för tillfället har vi inte på gång någon kurs i tvåspråkig service, säger Tulokas.

Tulokas berättar att en stor förändring är på gång då hela systemet ändrar och det kommer ett nytt datasystem.

- Då kommer vi att bättre kunna trygga tvåspråkig service i hela landet, försäkrar han.

"Vi utgår från att också tvåspråkiga söker sig till utbildningen" - Spela upp på Arenan
Radio Vega Västnyland: Räddningsväsendet blir allt finskare. - Spela upp på Arenan