Arkitekter i Estland lobbar för Tallinn-Helsingforstunnel

Esterna är skeptiska mot en tunnel från Tallinn till Helsingfors, men attityderna börjar förändras. En grupp som aktivt talar för tunneln är arkitekterna, som ser den som det enda sättet att göra regionen relevant i ett globalt perspektiv.

- Jag kan inte se någon annan metod att öka den här regionens konkurrenskraft än en tunnel till Helsingfors, säger Indrek Allmann, ordförande för det estniska Arkitektförbundet.

Allmann är säker på att han vet vad han talar om. Arkitektförbundet ordnade i höstas en workshop för estniska och finländska arkitekter där de utredde hur tunneln skulle påverka våra samhällen.

Han visar mig korta presentationer av några av de olika gruppernas resultat.

- Det är ett misstag att se det här som ett projekt mellan Tallinn och Helsingfors, menar Allmann. Det är det absolut inte. Det är ett projekt mellan Finland och Estland, men i synnerhet ett EU-projekt.

Tekniken blir billigare

En annan arkitekt som talar för tunneln är parlamentarikern Yoko Alender.

- Det är en mer och mer realistisk fråga också när det gäller tekniken för att bygga en tunnel, säger hon. Tekniken utvecklas, det händer varje dag något som gör det mer möjligt och kanske billigare.

Alender erkänner att de flesta ester fortfarande är skeptiska mot tunnelbygget och att många till och med skrattar när tunneln kommer på tal. Det beror främst på att det är ett så dyrt projekt, tror hon.

- Vi har ju haft en diskussion om en bro till Ösel i årtionden, men det är nu bestämt att den inte blir av. Jag tror att folk lite grann har haft samma känsla för den här tunneln.

Harju län tunnelns främsta förespråkare

De flesta personer Svenska YLE talar med nämner i något skede av intervjun Harju län, det län Tallinn ligger i. Harju är den myndighet som mest konsekvent har talat för en fast förbindelse till Helsingfors.

- Vi tror att en tvillingregion Harju-Nyland skulle vara mycket viktigare ekonomiskt än vad regionerna Helsingfors-Nyland och Tallinn-Harju är idag, säger Kaarel Kose.

Kose är utvecklings- och planeringsråd på Harju länsstyrelse. Han visar en bild publicerad i den finlandssvenska studenttidningen Kamrat år 1871. Den föreställer en bro över Finska viken.

- Jag tror att det här är studenthumor, säger han och pekar på ballonger som håller upp delar av bron. Men samtidigt visar ritningen att idén om en fast förbindelse är gammal.

Avståndet mellan Helsingfors och Tallinn är 80 kilometer. En järnvägstunnel mellan städerna skulle bli den längsta i sitt slag i världen.

Eventuella visioner om en tunnel mellan Tallinn och Helsingfors lades helt på is då Sovjetunionen höll Estland i sitt grepp. På den tiden var det otänkbart att göra det lättare att komma till Finland.

När Estland återfick sin självständighet år 1991 var det ett fattigt land som hade annat att tänka på än en tunnel.

Det är järnvägsförbindelsen Rail Baltic, från Tallinn till Warszawa, som är anledningen till att tunneln har blivit så aktuell som den är nu.

EU har garanterat Rail Baltics finansiering. Det var det som satte igång tunneldebatten i Finland och det är den finska debatten som har gett vind i seglen för tunnelförespråkarna i Estland.

Tid viktigare än pengar

- Jag brukar googla mitt namn ibland och nu märker jag att det skrivs mer om en tunnel till Helsingfors än någonsin, säger frilansfotografen Tõnu Tunnel.

Han är själv positivt inställd, men anser att allt beror på hur mycket EU betalar.

- Frågan är om tunneln går att dimensionera så att man hittar rätt balans mellan passagerartrafiken och den ekonomiskt viktigare godsfrakten.

Tunnel är också kritisk mot planerna att tunneln ska komma upp redan i Viimsi, några kilometer norr om Tallinn. Därifrån är det tänkt att tåget ska gå genom förortsområden till Ülemiste ett par kilometer öster om Tallinns centrum.

- Då kan det ta över 45 minuter att komma från Tallinns centrum till terminalen och sedan fram till tunneln. Då vinner man inte så mycket tid mer jämfört med idag.

Arkitektförbundets ordförande Indrek Allmann är inne på samma linje.

- Tunneln måste komma upp i Tallinns centrum, säger han. Vi måste mäta det här projektet i tid, inte i euron.

Enligt en prognos gjord av det svenska teknikkonsultbolaget SWECO skulle ett tunnelbygge kosta mellan 9 och 13 miljarder euro och kunna vara klart år 2033.

Estlands infrastrukturminister Kristen Michal säger att det mest realistiska är slutet av 30-talet eller under 40-talet.

I Estland utgår myndigheterna ifrån att EU och Finland betalar för tunnelbygget ända fram till den estniska kusten. Kostnaden skulle bli under två miljarder euro.

- Vi har en väldigt liten inhemsk marknad och alla fasta förbindelser vi har ger oss en större marknad, säger parlamentarikern Yoko Alender. Jag tror att det gäller också Finland, för Finland är inte heller ett alltför stort land.

Estland betalar för att ansluta tunneln med Rail Baltic-spåret.

- Det är tur att politikerna nu håller med oss om att tunneln behövs, avslutar Indrek Allmann. Vår uppgift som arkitekter är att visualisera och förmedla de förhoppningar som politikerna nu har.

Här, här, här och här kan du se olika visioner för hur förbindelsen mellan Tallinn och Helsingfors kan tänkas se ut.