Är ditt barn en psykopat?

Allra först bör det påpekas att man aldrig skall stämpla ett litet barn som psykopatiskt. Med det sagt finns det en rad kännetecken som tillsammans kan ge upphov till oro. Det säger Taina Laajasalo, doktor i psykologi och docent i rättspsykologi, som forskar i den personlighetsstörning som kallas psykopati.

– Forskning visar att man kan känna igen vissa drag väldigt tidigt i livet, redan i tre- fyraårsåldern. De här dragen är känslokyla, brist på empati och ingen eller fel reaktion på andra barns känslor. En annan sak vi har märkt är att de här barnen inte reagerar på bestraffning.

Professionell bedömning behövs

Om ett barn uppvisar alla de här dragen, kan det vara ett tecken på att barnet har förhöjd risk att i vuxen ålder utveckla psykopati. Då gäller det att snabbt vidta de rätta åtgärderna för att bromsa utvecklingen.

Det behövs först och främst en professionell bedömning av vad som felas barnet, eftersom det lika väl kan vara frågan om en tillfällig beteendestörning eller egenskaper som hör under autism-spektret.

Vården anpassas sedan till familjens situation, och föräldrarna ges råd i uppfostringsfrågor. Sådana här barn är inte betjänta av en auktoritär uppfostringsmetod, som byggs upp av regler och straff.

– Det är nog inga barn som mår bra av en sådan uppfostran, säger Taina Laajasalo. När det gäller barn med psykopatiska drag är det särskilt skadligt. Därför är det oerhört viktigt med ett varmt och sensitivt föräldraskap.

Det handlar bland annat om att berömma barnet när det finns fog för det, istället för att gräla och straffa när barnet betett sig illa.

Ju förr desto bättre

Ju tidigare man kan identifiera personer med de här egenskaperna desto bättre, inte minst för att vuxna psykopater inte är mottagliga för vård.

De upplever nämligen inte att det är något fel på dem – tvärtom. En psykopat anser sig ofta vara förmer än andra och ha rätt att använda andra människor för sina egna syften. De kan vara väldigt manipulativa, bra på att ljuga och sakna empati.

– Om vi kan förhindra att de barn som är i riskzonen utvecklar mer känslokyla och andra psykopatiska drag, så kan vi säkert minska mängden våldsbrott, säger Taina Laajasalo. Det är ganska uppenbart, eftersom ju allvarligare våldsbrott det är frågan om, desto sannolikare är förövaren en psykopat.

Alla skolskjutare är inte psykopater

Däremot kan man inte säga att till exempel skolskjutningar går att förutse genom att sålla bort möjliga psykopater.

– När man undersöker ungdomar som gör brott av den typen, så hittar man en väldigt heterogen grupp av människor. En del av dem uppvisar känslokyla men alls inte alla. I bakgrunden finns också ångest, depression och skolmobbning.

Det är väldigt svårt att hitta en gemensam nämnare som kunde identifiera förövaren och förhindra brottet.

Både gener och miljö spelar in

När det gäller psykopati är det en gång för alla fastslaget att störningen beror både på gener och uppväxtmiljö, menar Taina Laajasalo.

– Det nya inom vårt jobb är just att vi fokuserar allt mer på hur man kan påverka de här dragen i ett tidigt skede. Och det är naturligtvis väldigt intressant och viktigt.