Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Tillgång till internet - en mänsklig rättighet?

Från 2016
Uppdaterad 08.02.2016 20:48.
Migrantarbetare i Thailand
Bildtext De fattigaste har mest att förlora på att inte ha internet. Jobb som utförs av folk med låg utbildning automatiseras i hög grad och gör dem arbetslösa.
Bild: EPA/DIEGO AZUBEL

Varje dag görs över 4 miljarder sökningar på Google, samtidigt som nästan 4 miljarder människor inte har tillgång till internet. Om inget görs blir de fattiga bara fattigare och en ny underklass skapas. Men det finns hopp om att hela världen snart kan ha tillgång till internet.

– Om vi inte gör något kommer en del människor att bli efter. Och om en del människor blir efter leder det till sociala problem och ökade spänningar, säger Finn Tarp, direktör för FN-tankesmedjan Wider, som forskar i fattigdom och ojämlikhet.

Det kan också leda till att den positiva utveckling vi sett i minskandet av fattigdomen avstannar, säger Tarp.

Finn Tarp, direktlör för UNU-WIDER
Bildtext Finn Tarp har lång erfarenhet från olika utvecklingsländer.
Bild: Yle

För fem år sedan satte FN upp ett mål. År 2015 skulle 60 procent av världen vara uppkopplad. Istället är det 60 procent som är utanför den sammankopplade världen, och det farliga är att de hör till de fattigaste i världen, varnar Världsbanken i sin rapport.

Internet viktigt i jordbruket

Indien som är som världen i miniatyr, där finns både verkligt rika och verkligt fattiga.

För de verkligt fattiga är internet speciellt viktigt. I Indien jobbar man nu hårt för att bönder ska få sina viktigaste dokument digitaliserade, berättar Ashwin Rao från Indien, som forskar i datateknik vid Helsingfors universitet.

– En del bönder har bevis på att de äger marken bara på papper. Om det händer något, till exempel en översvämning eller brand som förstör pappren, kan de inte längre bevisa att marken är deras. Då kan det lätt hända att marken tas ifrån dem, säger han.

ashwin rao
Bildtext Ashwin Rao säger att det på vissa håll är vanligare med telefon än med toalett och rent vatten.
Bild: Yle

I de minst utvecklade länderna försörjer sig många på just jordbruk, och där har under sju procent tillgång till internet. Via nätet kunde bönderna ändå få ovärderlig information om till exempel det kommande vädret och priset på grödor, säger Finn Tarp.

– Ett bra exempel såg jag när jag var i Vietnam. Uppe på en lastbil fullastad med grönsaker satt en bonde och petade på sin telefon. Han försökte ta reda på vilken stad han skulle till. Via sin mobil kunde han ta reda på var han skulle få de bästa priserna.

Programmet är inte längre tillgängligt

Det samma gäller vädret. Har man koll på prognosen kan man få en bättre skörd.

Skillnad på oxkärra och Ferrari - och på 2g och 4g

Ett problem är att den service som finns tillgänglig på internet inte är skapad för förhållanden i utvecklingsländer, utan för snabba uppkopplingar i västvärlden.

Det skrivs till exempel lika många artiklar på Wikipedia i Hongkong som i Afrika - trots att det i Afrika finns 50 gånger fler internetanvändare.

Med en dålig smarttelefon och ett långsamt 2g-nät skriver man inga Wikipediaartiklar.

Så används internet i världen.
Bildtext Internetanvändare i världen. Källa: ITU.

Den information som finns tillgänglig på internet är alltså ofta västvinklad. Av det innehåll som produceras av användarna kommer 85 procent från skribenter i Europa, USA och Kanada.

– Till exempel Facebook borde alltid testa att använda sidan med 2g när de gör en uppdatering, för att se hur det fungerar i ett långsammare nät. De måste förstå att en stor del av befolkningen i världen använder 2g-nätverk, säger Ashwin Rao.

Internet för alla möjligt i framtiden

Men det finns många initiativ i världen för att göra snabbt internet tillgängligt för fler. Googles projekt Loon, där man sprider internet till de mest avlägsna hörnen av världen med ballonger, går hela tiden framåt.

– På Sri Lanka satsar Google nu på att få 4g-nät till också de avlägsnaste hörnen av landet med hjälp av ballonger, vilket är jättebra, säger Rao.

Men bara tillgång till internet räcker inte. Du måste också kunna läsa och dessutom ha råd med både apparater och nätavgifter.

De vanligaste orsakerna till att människor inte har internet är just att det blir för dyrt eller att man upplever att man inte har tillräcklig kunskap för att använda nätet.

thailändare använder mobiltelefon
Bildtext 4g-nätverket når redan många människor. Med 5g kan det bli ännu bättre.
Bild: EPA/NARONG SANGNAK

I Centralafrikanska republiken kostar en månads internetuppkoppling ett och ett halvt års lön.

Facebook har gjort ett försök med gratis internet i mindre utvecklade länder, det så kallade internet.org.

Försöket kritiserades ändå hårt för att det inte gav användarna tillgång till hela internet utan bara vissa webbplatser.

Till exempel kan man inte komma åt Facebooks konkurrenters webbplatser.

– Det är väldigt viktigt att se till att internet är helt öppet, det får inte finnas någon censur. Informationsflödet måste vara fritt, säger Rao.

Tillgång till internet en mänsklig rättighet

En del stater använder internet för att kontrollera sina medborgare. Det här blir speciellt problematiskt i samband med att just människor i fattigare länder oftare tror att deras information på internet är skyddad.

En mer uppkopplad värld kan vara närmare än vi tror. Ashwin Rao hoppas att 5g-nätverket ska ge fler människor möjlighet till internet.

Men då behövs stora satsningar på utbildning och resurser för att lära folk teknologi, säger Finn Tarp.

I slutändan är internet till och med en människorättsfråga.

– En grundläggande rättighet för alla är rätten till ett drägligt liv. Tillgång till internet blir en allt viktigare del av det sociala livet, och på det sättet kan man säga att uppkoppling är en mänsklig rättighet. Men den som vill har förstås också rätt att välja att inte vara uppkopplad.