ABC om primärvalen i USA
USA väljer en ny president den 8 november. Men kampen om Vita Huset sparkar i gång på allvar redan på måndagen då Iowa arrangerar nomineringsmöte.
Det amerikanska primärvalssystemet kan framstå som förvirrande. Reglerna för primärvalen är komplicerade och systemet är allt annat än enhetligt.
Svenska Yles USA-korrespondent, Christian Vuojärvi, guidar er genom primärvalsprocessen:
Varför arrangeras primärvalen?
Det korta svaret lyder: Primärvalen arrangeras för att vaska fram partiernas presidentkandidat.
Primärvalen och nomineringsmötena anses vara en garant för att gräsrötterna skall ha en chans att påverka vem som representerar dem i själva presidentvalet.
Hur fungerar primärvalet?
Samtliga delstater arrangerar endera ett primärval eller ett nomineringsmöte (caucus).
Läs mer om de olika varianterna av här.
När alla nomineringsmöten och primärval är genomförda, samlas republikanerna och demokraterna i slutet av juli till var sitt partikonvent för att utse partiernas presidentkandidater.
Varje delstat representeras under partikonventen av delegater. Delegaternas antal korrelerar med antalet invånare i delstaten.
Delegaterna fördelas i regel proportionerligt enligt resultaten i primärvalen. I vissa delstater kommer emellertid valvinnaren att belönas med samtliga delegater, men de delstaterna arrangerar oftast sina primärval först i ett sent skede och då är kampen eventuellt redan över.
Den republikanska kandidaten behöver 1237 delegater bakom sig under konventet för att utses till presidentkandidat, medan den demokratiska kandidaten bör ha 2383 delegater.
Det demokratiska partiet har dessutom ett antal superdelegater som kan fritt rösta på vilken kandidat som helst under konventet.
Vad är skillnaden mellan nomineringsmöten och primärval?
Primärvalen påminner i det stora hela om valen hemma i Finland. Väljarna går till en vallokal och röstar på sin kandidat. I många delstater bör dock väljarna registrera sig som endera republikan eller demokrat för att ha rätt att rösta.
Vid nomineringsmöten (på engelska: caucus) samlas de partipolitiskt aktiva i en lokal eller hemma hos folk för att diskutera sina preferenser. Detta gör man till exempel i Iowas samtliga valdistrikt, som är nästan 1700 till antal.
Republikanernas nomineringsmöten är okomplicerade. Efter att alla ha fått säga sin åsikt avslutas mötena med en sluten omröstning.
Demokraternas metod är mer komplicerad. Efter den inledande diskussionen samlas varje kandidats anhängare på olika ställen i lokalen.
En kandidat som har mindre än 15 procents stöd bland deltagarna elimineras och de som understött den eliminerade kandidaten kan, om de så önskar, hoppa över till en annan kandidats stödtrupp. Efter det räknar man rösterna.
Hur länge pågår primärvalet?
De sista primärvalen arrangeras i juni. En komplett lista över primärvalsdatumen hittas här.
Ett av de viktigaste datumen är den 1 mars då tolv delstater arrangerar primärval samtidigt. Under tidigare valår har agnarna ofta sållats ur vetet i samband med den så kallade Super Tuesday. De kandidater som inte lyckas hävda sig under Super Tuesday är oftast tvungna att kasta in handduken.
I år lär emellertid kampen om att bli nominerad pågå längre än så.
Har primärvalsprocessen fått utstå kritik?
Ja. Den främsta kritiken handlar om att väljarna i de delstater som arrangerar de första primärvalen får oproportionerligt stor makt. De kandidater som vinner i Iowa och New Hampshire får massvis med publicitet och medvind även om antalet delegater man tävlar om är litet.
Vem är favorit bland republikanerna?
Donald Trump toppar de nationella opinionsundersökningarna med ett genomsnittligt stöd på 35 procent. Ted Cruz är två på 20 och Marco Rubio trea på 11 procent.
I Iowa, som har många stockkonservativa republikanska väljare, verkar kampen bli jämn mellan Trump och Cruz.
I New Hampshire är Trump överlägsen. Bakom honom är det ovisst. John Kasich, Ted Cruz, Jeb Bush och Marco Rubio ligger inom ett par procentenheter från varandra.
Mer info om de senaste galluparna hittar ni här.
Vem är favorit bland demokraterna?
Ur nationellt perspektiv har Hillary Clinton ett försprång på dryga tio procentenheter till utmanaren Bernie Sanders.
I Iowa är kampen emellertid väldigt jämn och i New Hampshire har Sanders ett försprång till Clinton.
Skulle Sanders vinna båda delstaterna kan han mycket väl få den skjuts han behöver för att utmana Clinton på allvar.
Hur mycket pengar krävs för att vinna primärvalen?
Massor. Prislappen för presidentvalet och primärvalen år 2012 uppgick till sju miljarder dollar. I år kommer den siffran att slås med bred marginal.
Kandidaterna spenderar hundratals miljoner dollar på sin kampanjorganisationer och reklamer. Följaktligen går en hel del av kandidaternas tid åt att samla pengar till sina valkassor.
Är det så enkelt att den som har mest pengar vinner valet?
Inte nödvändigtvis. Man kunde säga som så att pengar är ett verktyg men om man inte vet hur man skall utnyttja verktyget på bästa möjliga sätt så blir det lätt fel. Under presidentvalskampanjen för fyra år sedan hade Barack Obama och Mitt Romney en ungefär lika stor kampanjkassa, men Obamas team utnyttjade sina slantar avsevärt effektivare.