Borgå har fler frågor än svar om statens reformer

Borgå ska säga sitt om de reformer regeringen planerar inom den offentliga förvaltningen samt social- och hälsovården. Men det är lättare sagt än gjort då många pusselbitar fattas.

– Om man jämför det här med att lägga ett pussel på tusen bitar, så finns inte ens tio procent av bitarna ännu. För att inte tala om att de skulle ligga på rätt plats, säger Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

I det här skedet finns det fler frågor än svar kring vad social- och hälsovårdsreformen och de nya självstyrande områdena som regeringen föreslår skulle leda till i praktiken.

Därför är det också svårt för Borgå att ge ett utlåtande – allt är bara spekulation.

Största reformen under självständigheten

Ujula konstaterar att regeringen förbereder den överlägset största reformen sedan Finland blev självständigt.

Nu handlar det inte längre bara om social- och hälsovården, utan hela förvaltningsstrukturen.

– De flesta håller med om att social- och hälsovården måste förnyas. Däremot finns det många åsikter om hur det borde göras.

Särskilt borde man nu föra diskussionen om de självstyrande områdena. Det har varit svårt hittills eftersom informationen har varit så knapphänt.

Oro kring hur servicen ska tryggas

Borgå prioriterar Borgåbornas intressen i första hand, och Nylands intressen i andra hand.

Frågan är om vi kan upprätthålla den service vi nu har med hälften mindre resurser, då de resurser vi har i dag inte vill räcka till.

― Jukka-Pekka Ujula.

Speciellt efterlyses en analys av konsekvenserna för kommuner och regioner.

Det handlar bland annat om hur kommunernas service och ekonomi påverkas, och vilken roll kommunerna ska ha i framtiden om social- och hälsovården faller bort.

Finansieringen är oklar, men ett alternativ är att kommunerna ger bort en del av sina skatteinkomster.

– Frågan är om vi kan upprätthålla den service vi nu har med hälften mindre resurser, då de resurser vi har i dag inte vill räcka till, säger Ujula.

– Troligtvis kommer det dessutom att införas något slags skattetak i och med att staten också kommer att höja sin skatteprocent.

Ujula poängterar att Borgå är den andra mest konkurrenskraftiga orten i Finland enligt en färsk utredning. Det nuvarande förslaget på områdesindelning motsvarar inte dagsläget.

Beaktas medelstora städer?

Dessutom anser Borgå att den föreslagna indelningen av de framtida självstyrande områdena är oklar och obalanserad.

Bland annat skulle Nyland med sina 1,6 miljoner invånare ha samma status som betydligt mindre områden.

– De stora städerna och centralorterna i de olika landskapen värnar om sina egna intressen. Då finns det en risk att städer i Borgås storlek inte beaktas, säger Ujula.

Ett annat orosmoment är huruvida Borgås och Östnylands röst skulle bli hörd då det väljs fullmäktigen och styrelser till de nya självstyrande områdena.

Tävlar man med huvudstadsregionen blir knappast många ledamöter från Östnyland invalda i de beslutande organen.

Ju färre anordnare desto bättre

Social- och hälsovårdschef Pia Nurme konstaterar att Borgå redan gett en handfull utlåtanden om de reformer som borde utföras inom den sektorn.

– Vi har alltid poängterat vikten av att skilja mellan anordnaren och producenten. Ju färre anordnare och ju fler producenter, desto bättre, säger Nurme.

Just nu är förslaget 15 social- och hälsovårdsområden, vilket enligt Nurme är alldeles för mycket för ett land i Finlands storlek.

Borgå sjukvårdsområde kunde vara en producent

För Borgås del skulle det ideala vara med en anordnare i hela Nyland, och ett flertal producenter som till exempel indelas enligt de nuvarande sjukvårdsområdena.

Då skulle Borgå sjukvårdsområde producera social- och hälsovård för 100 000 invånare. De språkliga och regionala aspekterna skulle beaktas på ett bättre sätt.

HNS skulle producera specialsjukvården i Nyland.

– Anordnaren styr producenterna i samarbete med ministerierna. Anordnaren sätter upp kvalitetskriterier för vården och ger sedan pengar åt producenterna för att förverkliga vården enligt kraven, förklarar Nurme.

Mer tid behövs

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula konstaterar att kommunerna vet mer om några månader. Då kan man dra noggrannare slutsatser kring vad reformerna kan få för följder.

En fullmäktigeperiod är inte ens tillräckligt för att införa de här reformerna och nu försöker man göra det på en betydligt kortare tid.

― Jukka-Pekka Ujula

Om Ujula själv skulle ha fått vara med och bereda reformerna skulle han ha tagit avstamp i hälsovården.

– En fullmäktigeperiod är inte ens tillräckligt för att införa de här reformerna och nu försöker man göra det på en betydligt kortare tid. Hur många justeringar får man göra i efterskott?

Han undrar varför man försöker ändra på hela den offentliga förvaltningen på en gång.

– I stället borde man ha ätit mindre bitar av kakan, fokuserat mer och berett frågan under en längre tid, säger han.

Stadsstyrelsen diskuterade Borgås utlåtande på sitt möte i måndags. Diskussionen fortsätter i stadsfullmäktige den 8 februari.