Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Vd Christina Dahlblom: "Männen måste få reda på att vi finns"

Från 2016
Uppdaterad 08.02.2016 10:07.
Christina Dahlblom är företagare, styrelseproffs och politiskt aktiv inom SFP.
Bildtext Christina Dahlblom måste planera noga för att få vardagen att gå ihop.
Bild: Yle/Sasha Silvala

Christina Dahlblom är företagare, konsult inom ledarskaps- och organisationsutveckling samt politiker. Hon är dessutom ansvarig för mentorprogrammet i Diamanten, som är ett nätverk för kvinnliga ledare.

Under åren i maktens korridorer har Christina haft stor nytta av att nätverka med andra kvinnor.

- Det finns situationer som kvinnor känner igen sig i och kan stötta varandra i, säger hon.

Jag utmanar kvinnor att hjälpa varandra genom att sprida varandras namn.

Christina vill ändå inte stirra sig blind på enbart kvinnliga nätverk. Alla nätverk är viktiga, oberoende av om de består av män eller kvinnor.

Däremot är det viktigt att kvinnor håller både sig själva och sina medsystrar väl framme när maktpositioner delas ut.

- Jag tycker att det är viktigare att i alla sammanhang göra män medvetna om att det finns kunniga och driftiga kvinnor. Det är viktigare än att kvinnor träffas sinsemellan, säger hon. Jag skulle vilja utmana alla kvinnor att hjälpa varandra genom att sprida varandras namn.

Det var en värdefull upplevelse att ha en erfaren, kvinnlig chef som hjälpte mig se saker på nya sätt.

I fjol ställde Christina Dahlblom upp i riksdagsvalet för SFP och är nu en av partiets viceordföranden. Dessutom sitter hon med i flera styrelser, både i börsbolag och föreningen Diamanten för kvinnliga ledare. Där är hon ansvarig för mentorprogrammet.

- Jag var med i det första mentorprogrammet 2007 och fick en mentor. Det var en värdefull upplevelse att ha en erfaren, kvinnlig chef som hjälpte mig se saker på nya sätt. Det öppnade mina ögon för hur viktigt det kan vara att ha externa, objektiva personer att bollar utmaningarna med.

Flickor om drömyrket - Spela upp på Arenan

"Kvinnor är duktiga men osynliga"

Dahlblom uppskattar att omkring sextio procent av vilka chanser en person får beror på hur synlig hen är och vem som vet att hen finns. Kvinnor, som ofta är mycket ambitiösa riskerar att bli osynliga.

- Vi sitter där med vår dator, går på varje möte och gör allt super väl, men vi tror att vi inte har tid att nätverka, säger hon.

Själv har hon valt en annan linje.

- Jag går på jättemånga seminarier och är ofta den enda kvinnan bland hundra män.

Envishet och ett gott hjärta behövs

På det kommunala planet har kommun- och stadsdirektörerna stor makt. Bland de 33 finlandssvenska kommunerna på fastlandet har bara sju kvinnliga stadsdirektörer. Tre av dem finns i Sydösterbotten.

Tabell över antalet kvinnor och män som kommundirektörer, kommunstyrelseordföranden och fullmäktigeordföranden i finlandssvenska kommuner på fastlandet.
Bildtext De är fortfarande männen som leder Svenskfinland.

Riitta El-Nemr är stadsdirektör i Kristinestad. När hon ser på sin position föredrar hon att tala om inflytande och innovation i stället för makt.

I kommunen är det kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som har makten.

Det gäller att ha självförtroende, tålamod och turneringsuthållighet.

Man ska vara innovativrik och ett varmt hjärta för det man gör.

- Det är i hjärtat informationen man har samlat under livets lopp finns, summerar hon. Där bär man intuitionen. Sedan behöver man goda ögon och öron. Framför allt det.

Riitta El Nemr är stolt över att Kristinestad är Finlands första Chittaslow stad
Bildtext Ritta El-Nemr samtalar hellre än ger order.
Bild: Yle/ Ann-Sofie Långvik

Förutom Kristinestad har också Kaskö och Korsnäs kvinnor i den operativa ledningen.

Enligt Marlene Svens i Kaskö är egenskaperna viktigare än könet när man leder det operativa arbetet i en stad eller kommun. Också hon betonar vikten av att vara uthållig. Dessutom ska man vara optimist.

- Man har det lättare om man försöker se de positiva och kunna motivera sina medarbetare. Det finns nog inte en egenskap som inte behövs i det här yrket, säger hon.

Christina Båssar som leder arbetet i Korsnäs kommun håller med, men ser en stor skillnad på kvinnor och män i maktens korridorer. Manliga ledare är bättre på att nätverka. Hon har egna erfarenheter av vad det kan få för konsekvenser.

- Så länge det går bra är det väldigt jämställt, men om det börjar gå dåligt är en kvinna utan nätverk och skyddsnät, säger hon. Manliga ledare hittar lätt reträttposter. De fixas i det tysta i stiftelser och aktiebolag. Det finns inget liknande bäste bror system för oss kvinnor.

Glastaket stoppar många kvinnor

Trots kvinnors möjligheter att fritt välja mellan utbildningar, yrken och rätt att välja när de vill föda barn, är kvinnors möjligheter att ta sig framåt i arbetslivet fortfarande sämre.

Unga kvinnor hoppas på toppjobb - Spela upp på Arenan

Professor emerita, Harriet Silius vid Åbo Akademi talar också om kvinnors synlighet.

- De flesta undersökningar visar att män lättare ser kvaliteter som krävs för ledarskap hos män än hos kvinnor, säger hon.

De som rekryterar ser inte de talanger som finns.

Det går att avancera en liten bit på vägen, men sedan blir det svårt.

- De som rekryterar ser inte de talanger som finns. De som försöker avancera får inte sådana uppgifter där de kan visa vad de kan.

Harriet Silius, professor emerita
Bildtext "Det hjälper inte med regeringsprogram om andra reformer omkullkastar programmet", säger Harriet Silius.

Harriet Silius tror ändå inte att slaget om jämställdheten är förlorat. Trots att forskningen pekar på det motsatta tror hon på jämställdhet.

- I någon framtid kommer vi att se det, säger hon. Jag hoppas att det går fortare än om hundra år.

Se programmet här:

Yle Fem måndag 8.2.2016 kl 20.00
Sänds även i Yle Fem, tisdag 9.2.2016 kl. 17.25.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln