Fastlagsdagar med backe och bullar
Fastlagen är de tre dagar som kommer före den fyrtio dagar långa påskfastan. För dem som inte följer kyrkoåret är fastlagen dagar att åka pulka och frossa i bullar.
Fastlagen (efter tyska vastelavent, 'fasteafton') består av fastlagssöndagen (även köttsöndagen), blåmåndagen (även fläskmåndagen eller korvmåndagen) följt av fastlagstisdagen (i Sverige fettisdagen eller ålderdomligt vita tisdagen). Därefter börjar fastan med askonsdagen. Fastlagstisdagen kan infalla tidigast den 3 februari och senast 9 mars.
Men för dem som inte följer kyrkoåret eller tänker på att fasta, är fastlagssöndagen och fastlagstisdagen bra tillfällen att åka pulka samt äta fastlagsbullar.
I Pussel får vi följa med hur man bakar bullar.
Matias Jungar äter en bulle med het mjölk som han värmt i mikron. Det är utsökt gott, tycker han.
Bagarmästare Erik Wik vet inte hur många fastlagsbullar han bakat i sitt liv, men han äter ofta sex på raken. Men kan man äta dem sexigt?
Karneval och spex på fastlagstisdagen
På franska kallas fastlagsdagen Mardi gras (som också betyder 'fet tisdag'). Det är därifrån som Mardi Gras-karnevalen i New Orleans har fått sitt namn. Också i Österrike och Tyskland firas fastlagstisdagen med karneval och festande.
I Finland är karnevalen inte vanlig, men Björkö by i Österbotten tog i bruk seden redan på 1920-talet. Och på 2000-talet står den sig stark. Ungdomarna maskerar sig och springer runt byn. Förr var det för att skrämma bort vargarna. Och man får inte ta av sig masken. Därför är det svårt att uppfatta vad en av ungdomarna säger.
Men även om man inte klär ut sig kan man spexa till det i pulkabacken. I alla fall om man är studerande. Både i Vasa och Åbo går det vilt till.
De vintrar det inte finns snö gäller det att åka ner på andra sätt. På Vårdberget i Åbo är studenterna innovativa.
' /%3E%3C/svg%3E)
