Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Myndigheter bakom dyrare elöverföring

Från 2016
Uppdaterad 04.02.2016 08:49.
Elstolpe i mörker
Bild: Ilkka Volanen

Den omtvistade prishöjningen av elöverföring möjliggjordes delvis tack vare ett myndighetsbeslut. Men chockhöjningarna har lett till så massiva protester att sista ordet knappast är sagt.

I slutet av fjolåret gjorde Energimyndigheten ett beslut som möjliggjorde för eldistributionsbolagen att ta ut större vinster på sina investeringar. För förra räkenskapsperioden var vinsttaket två procent av den investerade summan, medan taket nu höjts till sex procent.

- Det finns inget som motiverar att man nu skulle höja taket. Det som skett på finansmarknaden är att räntorna sänkts, vilket talar för motsatsen – att avkastningskravet ska sjunka, säger ekonomen Roger Wessman, som uppmärksammat förändringen.

I klartext medför förändringen att bolagen kan ta högre priser för överföringen. Och det har nu lett till protester då elkonsumenter kunnat se sin elöverföringsavgift höjas med upp till hälften.

I dag finns 80 företag som sköter elöverföringen i Finland. Caruna är störst av dem med kring 20 procent av marknaden – men också de som mest gynnas av myndigheternas ändrade vinstpolicy. Ny lagstiftning kräver att energidistributörerna förbättrar sin leveranstrygghet i elnätet, vilket kommer att kräva investeringar. Caruna har meddelat att de investerar kring 200 miljoner euro årligen för att möta de höjda kraven.

Flera år till upprättelse - om inte...

Och investeringar behövs – vilket medför kostnader för elbolagen. Och antingen måste investeringarna finansieras med höjda intäkter, eller med lån.

- Och det har från bolagens håll uppfattats som vinsttaket tidigare varit ganska lågt, säger Riku Huttunen som är överdirektör för energiavdelningen på Arbets- och näringsministeriet.

Energimyndigheten har till uppgift att retroaktivt syna prissättningen. Om den uppfattas som oskälig, kan bolagen tvingas till utjämningar. Energimyndighetens kontrollperiod löpte ut vid årsskiftet, vilket ger bolagen tid till 2019 att laborera fritt med prissättningen. Om inte konsumentskyddslagen kommer emellan, vill säga.

- Senast om fem år får vi svaret ifall prissättningen varit oskälig, men sen kommer också konsumentskyddslagen in i bilden – och det är fullt möjligt att vi får se en ny lagstiftning också på energimarknaden, säger Riku Huttunen.

Också i riksdagen har prisstegringen väckt reaktioner, vilket fått Kai Turunen, ordförande för ekonomiutskottet, att aviserat möjligheten till ny skärpt lagstiftning.

Från Carunas håll meddelade vd Ari Koponen till Helsingin Sanomat att de efter kritiken mot höjningarna övervägt att backa beslutet. Men i praktiken vore det omöjligt eftersom så stora investeringsavtal redan undertecknats som förutsätter att Caruna får sina planerade intäkter.

Illa privatisera monopolverksamhet

Ett problem, som föranleder den uppkomna situationen, är enligt Roger Wessman privatiseringen.

- Verksamhet som är så kallad naturligt monopol är problematisk att privatisera. Orsaken är att det saknas konkurrens som kan trygga både kvalitet och pris. Det gäller speciellt branscher som sköts av ett enda bolag, likt eldistributionen. Det vore oändamålsenligt med flera parallella kablar – och därför blir det ingen konkurrens. Då måste det finnas fungerande myndigheter som övervakar marknaden. I det här skedet har de snarare sett till bolagens intressen, än den breda allmänheten, säger Roger Wessman.