Staten: Helsingfors stadsboulevarder sätter käppar i hjulen för hela landets trafik

Bussar som kör inom fjärrtrafiken försenas och det blir svårare att planera busstidtabellerna. Det är en av farhågorna som Trafikverket lyfter fram i sin kritik mot Helsingfors omtalade stadsboulevardsplaner.

Det är fritt fram att förvandla Vichtisvägen och Österleden till stadsboulevarder så länge riksvägarna och Västerleden fredas för trafik, önskar Trafikverket.

- Ifall riksvägarna blir stadsboulevarder påverkar det gods- och fjärrtrafiken i hela landet. Till exempel kommer bussar som kör längre sträckor inte att kunna planera sin tidtabell på samma sätt som nu eftersom stadsboulevarderna kommer att orsaka trängsel, säger Anni Rimpiläinen som är expert på transportsystem vid Trafikverket.

Helsingfors stad har det sista ordet när det gäller huruvida man överhuvudtaget går inför att förvandla infartsleder till stadsboulevarder. Rimpiläinen önskar att stadens beslutsfattare skulle förhandla med staten för att hitta de bästa lösningarna också med tanke på resten av landet.

Det är ingen lösning att inte göra något alls. Vi försöker planera staden genom att ha befolkningstillväxten i åtanke. Tanken är att så många som möjligt av alla framtida helsingforsare ska använda kollektivtrafik, vilket i sin tur ger utrymme åt bilar på vägarna.

Rikhard Manninen, stadsplaneringskontoret

"Egen körfil för kollektivtrafiken löser problemet för fjärrbussar"

Vid statsplaneringskontoret kommer Trafikverkets kommentarer som en överraskning. På kontoret väntar man fortfarande på Trafikverkets officiella utlåtande som torde komma inom nästa vecka. Statens utspel kommer inte att skrota planerna på stadsboulevarder, menar generalplanechef Rikhard Manninen.

- Vi har som mål i Helsingfors generalplan att bygga ut stadskärnan och här spelar stadsboulevarderna en stor roll, säger generalplanechef Rikhard Manninen vid Helsingfors stadsplaneringskontor.

Kommer ni att ta statens önskemål i beaktande?

- Det är klart att planeringsarbetet kommer att ske tillsammans med staten. Det är normal praxis. Vi ska försöka lösa alla eventuella problem med visionen, till exempel kan problemet med fjärrbussarna lösas genom att ha en skild fil för kollektivtrafiken, säger Manninen.

Enligt en prognos kommer Helsingfors att växa med ungefär en halv miljon invånare inom de närmaste åren. Det här skapar ett extra tryck på stadsplanerarna.

- Det är ingen lösning att inte göra något alls. Vi försöker planera staden genom att ha befolkningstillväxten i åtanke. Tanken är att så många som möjligt av alla framtida helsingforsare ska använda kollektivtrafik, vilket i sin tur ger utrymme åt bilar på vägarna, säger Manninen.

Kranskommunerna: Gör inte pendlartrafiken långsammare

Kommunfullmäktige i Kyrkslätt tog ställning till Helsingfors stadsboulevardsplaner i mars. Kyrkslättpolitikerna kritiserade planerna i hårda ordalag och menade att det här skulle blockera Västerleden.

- Helsingfors borde på ett bättre beakta pendlartrafiken från kranskommunerna till staden, skriver Kyrkslätts kommunstyrelse i sitt mötesprotokoll.

Också i Tusby har planerna väckt känslor. Kommunfullmäktigeledamoten Monica Avellán som varje dag pendlar till Helsingfors är orolig för att hon tvingas sitta längre tider bakom ratten.

- Det låter bra för helsingforsarna men det hjälper inte oss som bor i Tusby. I så fall måste de bygga jättestora parkeringar eller helst parkeringshus som är gratis för oss som kommer med bil. Eller sedan se till att det finns ännu mera kollektivtrafik hit norrut, sade Avellán i en intervju till Yle huvudstadsregionen i februari i fjol.