Vilken tomat är godare – den finska eller spanska?
Köper vi inhemska eller utländska tomater? Vilken smakar bättre? Och vilken tomat är miljövänligare att köpa?
Vintertid är det dyrt med inhemska tomater, både för kunderna och tomatodlarna. I och med köldknäppen steg priset på den inhemska tomaten till över fem euro kilo, den utländska tomaten kostar kring två euro kilo. Kilopriset kan skilja över tre euro men ändå väljer vi inhemska tomater.
- När jag köper tomater ska det utan vidare vara inhemska, jag köper inga utländska tomater, säger Jan Klemets.
- Jag vill ha inhemska tomater, för jag har varit i Spanien och jag har sett tv-program om hur de behandlar sina tomater, säger Jeannette Lutz.
Det är de finska tomaterna i lösvikt som går bäst åt, säger Tiina Kuusisto som är varugruppsansvarig på S-market i Borgå. De inhemska tomaterna utgör 83 procent av affärens tomatförsäljning. Också andra affärers inhemska andel är över 70 procent. Då kunderna köper tomater avgör förutom ursprung också pris, utseende och smak.
Men vilkendera är godare – den finska eller den spanska?
Det har Yle Östnylands testpanel fått avgöra.
Först serveras tomat A.
- Gott. Den är ganska söt.
- Den är mjuk och inte hård.
- Den är inte sur utan god.
- Den har mycket smak och bra färg för den är röd. Den smakar som en tomat ska smaka.
Sedan dukas tomat B fram.
- Den är inte så himla bra jämfört med den andra.
- Den är mycket hårdare och inte lika söt.
- Den är sur.
- Den är inte sur, bara hård.
- Jag gillar den här smaken bättre.
Testpanelen har fått ett resultat: Tomat A, som visar sig vara den finska tomaten, är godare.
Ska växthus odla tomater året om?
Enligt professor Risto Tahvonen på Trädgårdsförbundet har det gjorts stora insatser för att minska på energikonsumtionen och det har gett resultat. Det kommer också att ske stora förändringar inom energin de närmaste åren.
- Växthusgurkan behöver en tredjedel mindre energi per skördekilogram än för några decennier sedan och skörden har dessutom tredubblats. Dessutom kan växthusgrödor odlas utan artificiella bekämpningsmedel.
Om vi inte använder egna växthus kan vi inte heller gå vidare i utvecklingen, säger specialforskare Liisa Särkkä på Naturresursinstitutet.
- Växthusen uppvärms till stora delar med förnybart bränsle. Det finns många sätt att spara energi. Till exempel använder växthusen led-belysning som minskar energiförbrukningen jämfört med traditionell belysning.
Vd Stefan Skullbacka på Närpes Grönsaker instämmer, tekniken utvecklas kraftigt, säger han. Växthuset uppvärms till 95 prcent med inhemskt flis, byggkross och torv och de flesta växthus har avtal på grön el.
- Det är också viktigt att vi odlar tomater året om med tanke på Finlands handelsbalans. Folk nappar inte på säsongstänkande, att äta rovor vintertid. Folk vill ha grönsaker.
Det är också onödigt att fokusera på vinterodling eftersom vi ändå odlar nästan året om, säger Skullbacka.
- Tomatplantorna planteras i februari och vi håller på ända till november. Då kan vi lika bra ha tre månaders tilläggsproduktion och plantera tomater året om.
