Svårt att bo billigt på hyra
Det råder bostadsbrist i huvudstadsregionen. Framförallt finns det för få förmånliga hyreslägenheter. Och det verkar inte som om bristen lättar ännu på ett tag.
Man kunde tänka sig att det är bara att bygga mer, men så enkelt är det inte att lösa det här problemet.
I Fiskehamnen byggs det för fullt. När hela området är färdigbyggt någongång på 2030-talet ska det bo 20 000 människor här. Men här, precis som på andra ställen i Helsingfors, byggs det alldeles för få lägenheter - med skälig hyra.
- Det finns en klar målsättning, men vår bostadsproduktion har varit för liten på sistone. Så också i år, vi har endast tre hus med drygt 130 lägenheter som blir färdiga, beklagar sig Markku Leijo, fastighetschef i Helsingfors stad.
Staden har satt som mål att bygga 750 statsstödda hyreslägenheter årligen. Leijo har inget klart svar till det varför Helsingfors inte lyckas bygga tillräckligt med förmånliga hyreslägenheter.
- Det klagas på att det inte finns tillräckligt med tomter. Sedan är det ibland svårt att få offerter från byggföretagen. Det verkar som om fritt finansierade byggprojekt intresserar dem mer. Det finns flera olika skäl men det har lett till det att vi inte har uppfyllt våra egna mål och inte fått tillräckligt med nya lägenheter.
Bostadspolitiken verkar sakna linje
Det finns inget enkelt svar på varför det inte byggs mer lägenheter med skälig hyra. Cirka 14 000 personer är i ett akut behov av hyreslägenhet i huvudstadsregionen.
Enligt föreningen Hyresgästerna lockar inte de förmånliga hyresbostäderna byggföretagen. Vilket i sin tur beror på att villkoren för den statliga finansieringsmodellen av ARA-hyresbostäder upplevs vara dåliga.
- Sett ur vår synvinkel så visar sig bostadspolitiken sakna linje. Med varje ny regering så börjar man tala om en ny mellanmodell. Och efter det så intresserar inte lägenheter med långt räntestöd längre alla byggföretagen, säger Anne Viita, verksamhetsledare på föreningen för hyresgästerna, Vuokralaiset VKL ry.
Det byggs alldeles för lite
I nuläget är det egentligen bara de stora städernas hyreshusbolag som bygger statligt stödda bostäder. Alla verkar vara överens om att det behövs politiska beslut som främjar bostadsbyggandet. Ett exempel är regeringens beslut att ge finansiering till Spårjokern, alltså snabbspårvagnen mellan Helsingfors och Esbo.
På kreditinstitutet Finlands Hypoteksförening Hypo tycker man att det byggs alldeles för lite överlag. Här anser man att om det byggdes mer så skulle det även bli fler hyreslägenheter.
- Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket planlagt tomtmark att bygga bostäder, där ligger grunden. Om det skulle planläggas mer tomtmarker så skulle det säkert resultera till det att nya bostäder byggs. Flaskhalsen ligger inte i finansieringen eller byggbolagen, i det här skedet, anser bostadsfinansieringschef Tom Lönnroth.
- Det är en kvistig fråga. Vi själva anser att vi planlägger tillräckligt med tomter, att vår stadsplanering fungerar bra och att vi har en tillräcklig planläggningsreserv för stora byggprojekt. Vi måste också komma ihåg att konjunkturerna påverkar byggandet och produktionen, att allt inte är i stadens egna händer, säger Markku Leijo, fastighetschef i Helsingfors stad.
Regeringen förhandlar som bäst om att förnya MBT-avtalet med Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg nejderna för åren 2016-2019. Avtalet om markanvändning, boende och trafik förväntas främja bostadsbyggandet.