Bantningsexpert: Skyll inte på din ämnesomsättning!

I ett laboratorium i Mejlans i Helsingfors mäter man syreupptagningsförmågan och energiförbrukningen i viloläge hos patienter som har problem med vikten.

- Vi undersöker ämnesomsättningen i relation till övervikt, berättar biträdande professor Kirsi Pietiläinen som forskar i fetma och de faktorer som bidrar till övervikt. Vi undersöker också hur man med olika metoder försöker få människor att gå ner i vikt och hur deras ämnesomsättning fungerar efter viktminskningen.

Maskinen som man i laboratoriet använder sig av mäter syreupptagningsförmågan och energiförbrukningen i viloläge. Det betyder att patienten som undersöks ska ha varit utan att äta i 12 timmar. Man får lägga sig på en brits i en halv timme med en mask för ansiktet.

- Det som konkret mäts är syreanvändningen i kroppen och koldioxiden som produceras, det igen ger en definition på energiförbrukningen hos patienten, säger hon. På basen av det räknar vi ut en energiförbrukning och grundläggande ämnesomsättning för patienten i viloläge. Då vet vi hur många kilokalorier patienten minst förbränner under t.ex. ett dygn.

Arvsanlagen påverkar

Eftersom alla är olika varierar också den grundläggande ämnesomsättningen människor emellan. Dessutom finns det olika faktorer som kan påverka ämnesomsättningen.

- Vi har forskat en hel del kring varför vi är så olika. Vi har t.ex. gjort forskning med tvillingpar och vi har märkt att identiska tvillingar är väldigt lika funtade just när det kommer till ämnesomsättningen. Det betyder att arvsanlagen i hög grad påverkar vår ämnesomsättning, konstaterar hon.

Men de största variationerna i ämnesomsättningen och därmed energiförbrukningen beror helt enkelt på att människor är olika stora och har olika mängd muskelmassa och fettvävnad.

- En annan faktor som påverkar energiförbrukningen och ämnesomsättningen är givetvis könet, säger Pietiläinen. Män har i jämförelse alltid bättre ämnesomsättning än kvinnor och kan av samma orsak äta mera.

Ålderns påverkan en myt

Statistiskt sett påverkar också åldern ämnesomsättningen.

- Men det här är egentligen lite av en myt, menar Pietiläinen. Många påstår att den grundläggande ämnesomsättningen blir sämre eller minskar med åren men så är det faktiskt inte.

Hon menar att det i de allra flesta fall helt enkelt handlar om att man när man blir äldre blir lite bekvämare av sig och inte orkar hålla sig lika aktiv som när man var yngre.

- Man blir lite latare och stressen i medelåldern gör att soffan ofta lockar mera än löprundan, säger hon. Skulle vi hålla oss lika aktiva som i yngre år skulle också ämnesomsättningen på äldre dagar vara bra.

Egen aktivitet viktig

- Att fetma eller övervikt skulle bero på en dålig ämnesomsättning är struntprat i de allra flesta fall, konstaterar hon. Jag jobbar med det här dagligen, vi vårdar många överviktiga och har forskat mycket kring det här och jag har ännu aldrig stött på en överviktig med direkt dålig ämnesomsättning.

Däremot finns det naturligtvis mycket man själv kan göra för att öka energiförbrukningen och få en bättre ämnesomsättning. Bäst gör man det genom att aktivt röra på sig och motionera.

Den grundläggande ämnesomsättningen ger egentligen bara ett energiförbrukningsminimivärde. Allt man gör utöver det ökar på energiförbrukningen och i längden på ämnesomsättningen. Vill man till exempel veta närmare vad man själv förbrukar under en vanlig dag kan man använda sig av en regelrätt pulsmätare som också räknar ut energiförbrukningen i form av kilokalorier.

Kirsi Pietiläinen är gäst i Efter Nio om energi på måndag 8.2.2016 kl. 21.00 på Yle Fem och på Arenan.