Därför lider Borgåskolorna – experterna svarar

Tidningen Rakennuslehti frågade experter på olika områden om varför så många skolor lider av dålig inomhusluft eller mögel.

En orsak är den maskinella ventilation som har byggts i skolorna i efterhand. Det säger både professor Juha Vinha vid Tekniska högskolan i Tammerfors och forskare Hannu Viitanen vid VTT i tidningen.

Maskinell ventilation en bov

Äldre skolors ventilation har fungerat med tyngdkraft och vädring genom öppna fönster.

- En maskinell ventilation kan skapa ett undertryck som gör att skadliga mikrober dras in i inneluften från konstruktioner och smutsiga luftkanaler, förklarar Juha Vinha.

Enligt Hannu Viitanen kan skadliga ämnen samlas i luften om man tidvis stänger av ventilationen.

Nya hål som görs när man installerar ventilationen kan släppa in fukt i konstruktionerna.

Arbetsfel ger nya problem

Rakennuslehti skriver att en reparation inte garanterar att problemen i en skolbyggnad är åtgärdade en gång för alla.

Enligt undersökningar gjorda vid Aalto-universitetet och yrkeshögskolan Metropolia misslyckas en stor del av reparationer som förtätar konstruktioner och kapslar in mögel.

Orsaken i de flesta fall, till exempel i kommunala byggnader i Vanda, har varit fel i hur arbetet har gjorts.

Materialtillverkarens instruktioner har ignorerats, jobbet har gjorts bristfälligt och övervakningen har skötts dåligt eller inte alls.

- Det som är klart avgörande är att den som gör arbetet förstår vad han eller hon gör och varför, säger Jussi-Pekka Sojakka, ansvarig för uppehåll vid lokalcentralen i Vanda.

Även nya skolor drabbas

Också en del rätt nya skolor från 2000-talet lider av problem med inneluften. Professor Juha Vinha berättar i Rakennuslehti att det till stor del beror på brådska.

- Tidtabellerna för byggena har varit för strama och man har byggt året om utan att fästa tillräcklig uppmärksamhet vid fukt. Speciellt tidtabellerna för torkning av betongkonstruktioner har det prutats på.

Varför blir inte alla sjuka?

- Vi är mycket individuella när det gäller känslighet för mögel, säger ledande forskare Anne Hyvärinen från Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Hyvärinen säger att det finns mikrober överallt. Vi reagerar på olika sätt och vi vet inte exakt vad vi utsätts för.

Enligt Hyvärinen finns det inte ett pålitligt sätt att mäta mögel och det är svårt att säga hur stor mängd man kan utsättas för innan det blir skadligt för hälsan.

Det är inte bara mögel som kan orsaka symptom. Temperatur och luftfuktighet och plastmattor som limmas på våt betong får en del människor att reagera.

- Hus som ingen får symptom av finns inte, säger Hyvärinen.

Källa: Rakennuslehti 4.11.2015, 5.2.2016