När appen inte hittar din gata - så här navigerar du rätt

Tänk om du plötsligt får höra talas om Fornstrandsgatan i Karis och tycker att det är ett så vackert namn att du beslutar dig för att där vill du minsann bo! Och så blir du grymt besviken när du kollar gatan i din navigator: Den finns ju inte. Då gäller det att tänka utanför de vanliga operatörernas kartservice. Fornstrandsgatan finns bara du söker på rätt sätt.

Det händer ofta att man inte hittar den adress man söker då man till exempel använder Google maps eller andra företag som erbjuder kartservice.

Det kan bero på att du skrivit in namnet fel. Det kan också hända att du skriver namnet rätt: Du ska till exempel till Ingenjörsvägen i Horsbäck i Raseborg, men kartprogrammet Google maps hittar det inte eftersom vägen heter Ingengörsvägen i det kartprogrammet.

Och hur ofta uppdaterar du ditt kartprogram? Kanske tillräckligt ofta, men det gör nödvändigtvis inte de företag som upprätthåller kartprogrammen.

Information skaffas på olika sätt

Vi kan ta Google maps som exempel. Google skapar sina egna kartor. Juha Oksanen som är forskningschef på Geodatacentralen berättar att företaget ständigt skaffar information på olika sätt.

Oksanen listar de viktigaste sätten som Google samlar information på för att skapa kartor: flyg- och satellitbilder, myndigheters webbplatser, så som Lantmäteriverket.

Kartor skapas också genom att Google har egna bilar som man kör omkring med och samlar in information.

Oksanen förklarar att Google dessutom använder sig av så kallad crowd-sourcing och crowd-sensing, alltså kartor som människor själva sätter in information på och som ger information om hur människor rör sig.

Google uppdaterar kartorna med ett till tre års mellanrum, beroende på om det handlar om kärnområden eller periferi.

Rätt uppgifter ska meddelas så fort som möjligt

Lantmäteriverket är en instans där det finns mängder av kartor.

Lantmäteriverket har en e-postadress som kommunerna skickar sina uppdaterade gatunamn till.

Kartingenjör Jari Andersin säger att Lantmäteriverket uppdaterar sitt material med de nya uppgifterna inom några dagar.

- Ibland väntar vi till exempel ett par månader om det tar länge innan namnändringen träder i kraft.

Så det gäller att meddela rätt uppgifter så fort som möjligt. Så fort som möjligt är inte omedelbart när det gäller till exempel kommuner, där är ju den byråkratiska processen rätt så långsam.

Lång process till nytt namn

Namn på gator och ändringar av gatunummer sker till exempel då detaljplaner i tätorter uppdateras.

Roger Nyberg, mätningschef på tekniska centralens mätningsavdelning i Raseborg, berättar att på glesbygden kommer det ofta initiativ från invånarna om att en väg kunde få ett visst namn då det bor tillräckligt många längs en väg.

Då behandlas initiativet först i gatunamnskommittén och sedan i Raseborgs samhällstekniska nämnd.

Då namnändringen är klar informerar Raseborgs stad fastighetsägarna, magistraten, Lantmäteriverket, Posten och Västra Nylands räddningsverk.

Kartorna i skick om några månader

Kartor över Raseborgs stad finns på staden webbplats. Man hittar dem under rubriken "Service till invånaren". Där väljer man "kartservice".

- Namnen ska behandlas i olika organ så det tar några månader innan kartorna är i skick, men ändringarna förs in så fort som möjligt, säger Roger Nyberg.

Uppdateringen är inte tillräckligt snabb

Västra Nylands räddningsverk är en myndighet som behöver exakta kartor för att hjälpa till när olyckan är framme.

Brandchef Stig Granström berättar att räddningsverkets ledningssystem använder det kartmaterial som kommunerna skickar till Lantmäteriverket.

Kartorna är bra, säger han, men det finns ett problem.

- Kartorna uppdateras inte tillräckligt snabbt. Det märks i synnerhet på områden som håller på att byggas. Där kan bo folk och det kan finnas industrier, men kartorna är ändå inte uppdaterade.

Ledningssystemet som används i räddningsfordonen kallas Peke (Pelastustoimen kenttäjohtamisjärjestelmä). Kartorna i Peke och i vanliga gps-navigatorer är inte nödvändigtvis de samma.

Stig Granström förklarar att räddningsverket använder båda systemen för att var säker på att hitta fram till rätt adress.

- Vi får adressuppgifterna av nödcentralen direkt till Peke, men om vi är osäkra på adressen så kan vi kolla den med en gps-navigator där det kan finnas annat kartmaterial. På det sättet är gps-navigatorerna ett komplement till vårt eget system.

Det här problemet uppstår ändå inte särskilt ofta, säger Granström.

"Vi gör så gott vi kan"

Roger Nyberg säger att kartservicen på stadens webbplats borde vara komplett.

- Vi gör så gott vi kan. Det händer ibland att folk ringer och säger att det finns ett skrivfel och då korrigerar vi det så fort som möjligt.

Det händer att Raseborgs stad får skäll för att till exempel Google maps inte visar just den gata man söker, men det lönar sig inte att skylla på staden, säger Nyberg.

- Vi kan inte göra något åt att Google maps inte uppdaterar sina kartor.

Fornstrandsgatan finns visst!

Då är vi framme vid Fornstrandsgatan i Karis igen. Gatan finns i Dönsby West där ingen än så länge vill bo, men staden håller på och arbetar med området och det finns gator med namn: Granitgatan leder upp till Fältspatsgatan och Fornstrandsgatan.

Om du känner att Fornstrandsgatan är precis det ställe där du vill bygga bo, så måste du ty dig till Raseborgs stads kartservice eller kolla på Lantmäteriverkets webbplats.

Man hittar den inte i till exempel Google maps.

Vägar i Gammelboda saknas

Samma företag har inte heller uppdaterat vissa gator i Gammelboda i Ekenäs.

Roger Nyberg visar vilken skillnad det är mellan Raseborgs stads webbkartor och Google maps när det gäller just de här områdena.

- I vårt kartservice hittar man Björnbärsvägen, Hallonvägen, Tranbärsvägen och Odonvägen i Gammelboda, men de finns inte alls om man söker i Google maps.

Karttjänsten Here hittar de här vägarna i Gammelboda, men inte vägarna i Dönsby West.

Befolkningsregistercentralen får de uppgifter om namnändringar på gator som skickas till magistraten. Befolkningsregistercentralen bekräftar för Yle Västnyland att karttjänsten Here använder centralens uppgifter.

Jari Andersin på Lantmäteriverket vet inte om något företag som producerar karttjänster använder Lantmäteriverkets kartor som man kan ladda ner gratis från webben.

- Jag tror att Google maps använder en del av kartorna. Då jag använder den karttjänsten så kan jag hitta överraskande gamla uppgifter, men ibland är adresserna okej.

Sluta skälla - gör något

I stället för att irritera sig på fel i olika kartprogram så kan man påverka felaktiga gatunamn. Yle Västnylands tekniker Christoffer Westerlund såg att Bjärnåvägen mellan Bjärnå och Tenala hette Bjärnövägen i Google maps.

Han påpekade felet genom att via Google maps klicka på länken feedback.

- Jag gjorde det en gång, men det räckte flera månader innan uppdateringen gjordes. Jag vet ju inte heller om många andra påpekade samma fel för Google maps.

Räddningspersonal är som alla andra

Till och med räddningsverket använder Google maps, säger Stig Granström, men inte då man ska ut och rädda folk.

- Vi använder ibland Google maps, så där som alla andra människor. Det händer då vi sitter på kontoret, men mest använder vi kommunernas kartservice.

Granström säger att det sällan är kartornas fel om räddningsverket inte kommer fram

- Det största problemet finns mellan den som ringer till nödcentralen och den som svarar, då kan det hända att de inte kan kommunicera så att de förstår varandra.

Ditt bidrag hjälper brandmännen

Dessutom händer det att den som ringer inte vet exakt var den är, vilket gör det svårt för räddningsverket att få olyckan placerad på kartan.

Ytterligare ett problem är att gatunumret kanske inte syns tillräckligt bra. Det kan vara uppspikat så att det inte syns från gatan eller så har någon buske växt så mycket att nummerskylten inte längre syns.

- Det beror inte enbart på kartorna om man hittar rätt, säger Granström. Alla måste bidra för att systemet ska fungera.