Hoppa till huvudinnehåll

Arkivet

Gottfrid Pistol – malmletaren från Korsnäs

Från 2016
Uppdaterad 02.03.2021 10:18.
Malmletaren Gottfrid Pistol - Spela upp på Arenan

Många av Finlands malmgruvor hittades på 1960 och 1970-talen tack vare malmfynd som gjordes av enskilda medborgare. För att stimulera allmänhetens intresse för malmletning ordnades kampanjer och tävlingar. Gottfrid Pistol från Korsnäs är Österbottens största malmfinnare 1970.

Föreningar, kommuner och landskap ordnade malmletningstävlingar och den första digra broschyren "Stenkunskap för malmletaren" kom ut 1969.

Broschyrer om malmletning, 1970
Bild: Yle videostill

Redan på 1950-talet var skolbarn i Korsnäs ute och sökte malm. I skolan fick man information om olika stenarter. Först var Gottfrid Pistol skeptisk inställd, men en sommarkväll stod Gottfrid i terrängen med en broschyr.

Aldrig i livet börjar jag söka stein, jag har sån leidon å steinar.

― Gottfrid Pistol

Gottfrid och folkskollärare Helge Holm hittade flera blymalmsstenar, som blev upphovet till blymalmsgruvan i Korsnäs. Och på den vägen blev det.

Kalk, fältspat, glimmer och malm, Gottfrid Pistol har fyllt tusentals påsar med stenar. Så numrerar han kartan över var stenen är hittad. I en hage hittade han massor med järnmalm. Och nu har det avancerat så långt att där står en borrmaskin. Men tyvärr har man ännu inte hittat så bra malmfynd i djupet.

Mest letar Pistol enligt blockletningsmetoden, att undersöka stenar och slå på dem. Kompass har inte fungerat som hjälp, förutom om man tappar bort sig, men det brukar inte Gottfrid göra.

Man kan också bränna kvistar av björk och mossa. Askan sänder man till centrallaboratorium i Uleåborg. Flera gruvor i världen har grundats enligt den metoden, men inte i Finland ännu.

Affisch för malmletning, 1970
Bild: Yle videostill

I Korsnäs har geologer bott flera år, så Gottfrid Pistol har fått bra undervisning med högt skolade doktorer och professorer. Han delar med sig av sin kunskap i Malax kommun.

Män på malmletningsinfo. 1970
Bild: Yle videostill
Män på malmletningsinfo. 1970
Bild: Yle videostill

Man ordnar en informationskväll i Malax för att lära folk känna igen malmmineraler. Publiken lyssnar allvarligt och får testa själv, med hjälp av Gottfrid Pistol.

Män på malmletningsinfo. 1970
Bild: Yle videostill
Gottfrid Pistol visar stenar, 1970
Bildtext Gottfrid Pistol visar stenar, 1970
Bild: Yle videostill

Skenet kan bedra. Man kan inte på utsidan vara säker på att en sten innehåller malm. Därför måste man slå på stenen.

Ni kommer att måsta slå i minst tusen rostiga steinar innan ni hittar nån som har något värdi.

― Gottfrid Pistol

Så ska hela bygden ut och leta malm. Man hackar och slår på en gammal gärdsgårdsmur. En man river t.o.m. stenar ur en stenfot och börjar slå på dem.

Karl Sahlgren undrar om man kan bli rik på malmletning. För det som blev gruvdrift i Korsnäs fick Gottfrid Pistol 2500 mark. Han hoppas han ska hitta så mycket malm att han kan köpa sig en amerikanare. Korsnäs erbjöd månadslön, men han kunde inte ta emot den för han har jordbruk och minkfarm.

När man börjar söka malm går det inte att hålla sig inom kommungränsen.

― Gottfrid Pistol

Gottfrid hoppas på nya gruvor. Han har börjat leta i Petalax nu. Så kör han till Outokumpu gruva med sina påsar. På Outokumpu väger och undersöker man Gottfrids stenar, men för att veta säkert måste de skickas till laboratoriet.

Till sist följer vi Gottfrid ner i gruvschaktet.

Malmletare i Malax, 1970
Bild: Yle videostill
Man granskar sten, 1970
Bild: Yle videostill

I ett ljudklipp från 1956 berättar folkskollärare Helge Holm, som Gottfrid Pistol hittade blymalm med, om bakgrunden till malmletning i Korsnäs 1956.

Han minns både människor och gamla anekdoter.

Malmletning i Oravais - Spela upp på Arenan

I Oravais tror man på stora malmfyndigheter 1973. Det finns t.om. malm på bottnen av Oravaisfjärden.

Alla borde hjälpa till med malmletning!

Budkavlen har besökt lokala malmletare. Behöver vi faktiskt så mycket malm, undrar redaktören. I Oravais anser man att bruk och fabriker i mycket större grad borde använda sig av inhemsk malm, nu importerar man malm från utlandet.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln