Hangö privatiserar sannolikt läkarmottagningen

Hangö har med ljus och lykta letat efter läkare till hälsovårdscentralen. Istället för ett lapptäcke av hyrläkare föreslår grundtrygghetsdirektören Elisabeth Kajander nu att ett enda privat företag kunde ta över skötseln av hälsovårdscentralens läkarmottagning.

Staden har sju läkartjänster vid hälsovårdscentralen, men bara tre av tjänsterna är besatta. Trots att staden också har anlitat en rekryteringsfirma för att hitta läkare har resultatet varit magert.

Läkartjänsterna sköts genom ett flertal korta arbetsförhållanden med läkare från olika företag. Staden har avtal med fem olika företag som erbjuder så kallade hyrläkare.

Bristen på ledande läkare förvärrar läget

Ett stort problem för staden är att man inte har fått en ledande läkare till hälsovårdscentralen. Marja-Liisa Vuoristo har skött jobbet tillfälligt, men hon går i pension i slutet av mars.

Då hon slutar finns det bara två läkare kvar i Hangö stads tjänst och ingen av dem vill ta över ansvaret som ledande läkare.

Hälso- och sjukvårdslagen slår ändå fast att en kommun måste ordna sjukvårdstjänster för invånarna och att det måste finnas en ansvarig läkare vid varje verksamhetsenhet.

Det behövs också en så kallad tjänsteläkare som kan ge tjänstehandräckning åt bland annat polis.

En enda privat aktör löser problemet?

Grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander föreslår grundtrygghetsnämnden att Hangö går in för att konkurrensutsätta läkarmottagningen vid hälsovårdscentralen i sin helhet.

Det betyder att ett företag har hand om hälsocentralens läkarmottagning med personal.

I praktiken gäller det sex läkartjänster som inkluderar en ledande läkare, tre sjukskötare och en ansvarig sjukskötare, två biträden samt en diabetes- och en astmaskötare.

De här anställda skulle övergå som gamla arbetstagare i vårdföretagets tjänst. Dessutom skulle den nya aktören ansvara för att det finns tillräckligt med läkare och att man uppfyller de krav som ställs i lagen.

Tillfällig lösning

Kajander lyfter också fram Sjundeå kommun som ett exempel där vården sköts av ett företag.

Fördelen med modellen är att det är en serviceproducent som har ansvar för hela verksamheten istället för att man anlitar flera privata företag och ingen har helhetsansvaret.

I beredningen inför grundtrygghetsnämndens möte på torsdag (11.2) skriver Kajander också att Hangö i vilket fall som helst måste konkurrensutsätta tjänsterna vid hälsovårdscentralen. Det beror på att helhetspriset för de köpta läkartjänsterna från olika företag Hangö anlitar i dag är så högt att det måste konkurrensutsättas.

Om man fortsätter som i dag löser man inte problemet med den ledande läkaren.

Kajander föreslår att Hangö går in för att konkurrensutsätta läkarmottagningen för en tid på tre år. Arrangemanget ska ses som en tillfällig lösning tills reformen av social- och hälsovården träder i kraft.

"Vi har inget annat val"

Politikerna i grundtrygghetsnämnden kommer att rösta för konkurrensutsättningen, tror Samlingspartiets Anja Roos som är vice ordförande för nämnden.

- Det finns ingen annan utväg om vi vill ha kvar hälsovårdscentralen i Hangö. Vi måste helt enkelt ta skeden i vacker hand. Vi har inget annat val, säger Roos.

Själv tycker hon det skulle ha varit bra att inleda ett samarbete med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS), men tidtabellen är för knapp.

- Ett samarbete med HNS skulle ha varit ett första steg mot den nya social- och hälsovårdsreformen som ska träda i kraft år 2019. Men det lyckas nog inte nu, säger Roos.

Också nämndens ordförande Ulf "Putte" Lindström från SDP tror att det blir ett ja i Hangö till privatisering.

Han poängterar att det är stadsfullmäktige som har sista ordet i frågan och välkomnar en debatt i frågan, men slutresultatet blir ändå det samma.

- Jag är ingen förespråkare av privat vård. Men i praktiken har vi ju redan privatiserat vården på hälsostationen då fem privata företag sköter läkartjänsterna där. Då är det bättre med ett företag som har helhetsansvaret. Vi måste se sanningen i vitögat, säger Lindström.