München: Syrien och flyktingar dominerar säkerhetskonferens
Kriget i Syrien och den därmed sammanhängande flyktingsituationen är de två stora frågorna vid årets säkerhetskonferens i München. Konferensen som inleds på fredag samlar igen statsledare och regeringschefer från hela världen.
Varje februari är lyxhotellet Bayerischer Hof i centrala München en given samlingsplats för tungviktarna inom internationell politik. Över femtio gånger har stats- och regeringschefer redan samlats i München för att diskutera de mest överhängande säkerhetspolitiska problemen i världen.
Den första konferensen ordnades redan år 1963 under namnet Internationale Wehrkunde-Begegnung. Då räknades antalet deltagare i några tiotal, i dag är man uppe i flera hundra.
Då konferensen i början främst var tänkt som ett forum för enstaka Natoländer har man efter det kalla krigets slut öppnat upp konferensen för deltagare från hela världen.
Grundidén har i alla fall förblivit den samma. Att med arrangörernas egna ord vara ”ett internationellt forum där politiker och experter kan mötas och öppet och konstruktivt diskutera de viktigaste samtida och framtida säkerhetspolitiska frågorna”.
Officiellt och inofficiellt
Ifjol kretsade det mesta kring kriget i östra Ukraina, i år präglar flyktingsituationen och kriget i Syrien agendan. Från arrangörshåll vill man i synnerhet lyfta fram debatten kring svagheterna i den nuvarande internationella ordningen.
Säkerhetskonferensen inleds på fredag, men de viktigaste talen och paneldebatterna hålls på lördag. I München är det också de inofficiella träffarna som brukar ha en större betydelse än det som sägs utåt.
Men visst har konferensen under årens lopp också på synliga sätt bidragit till att förbättra säkerheten i världen. Som till exempel år 2011 då USA:s dåvarande utrikesminister Hillary Clinton och hennes ryske kollega Sergej Lavrov avklarade de sista formaliteterna för att det nya START-avtalet, om en begränsning av de strategiska kärnvapnen, kunde träda i kraft.
Fredsrörelsen protesterar i alla fall också i år mot konferensen, som man ser som en samlingsplats för den militära makteliten från i första hand Natoländerna. Som en motvikt till konferensen ordnar fredsrörelsen samtidigt en fredskonferens.
Fred enda alternativet
– De nu pågående kriserna och konflikterna är de allvarligaste och farligaste världen har upplevt sedan det kalla kriget. Att stärka den internationella ordningen och diskutera hur man kunde få ett slut på de här konflikterna är något som måste stå i centrum för diskussionerna i München, säger ordföranden för konferensen Wolfgang Ischinger.
Vi måste uppnå en situation där alla parter i Syrienkriget inser att de inte kan nå sina mål genom att fortsätta kriga.
― Wolfgang Ischinger
Förutom död och lidande har bombningarna och offensiven fört med sig en ny ström av flyktingar riktning Turkiet. I München måste det därför komma till allvarliga samtal med Ryssland, sade Wolfgang Ischinger i en intervju för det tyska rundradiobolaget ARD tidigare i veckan.
– Vi måste uppnå en situation där alla parter i Syrienkriget inser att de inte kan nå sina mål genom att fortsätta kriga.
Det stora frågetecknet är ändå hur man ska kunna sätta press på Ryssland att stoppa offensiven mot de oppositionella grupperna i Aleppo.
Niinistö på plats
Om situationen i Ukraina kommer det säkert också att handla då president Sauli Niinistö tar plats i en av panelerna på lördag.
Tillsammans med den ukrainske presidenten Petro Porosjenko ska Niinistö debattera den internationella säkerhetspolitikens utmaningar.
I samma paneldebatt deltar också presidenterna från Polen och Litauen, samt Europaparlamentets talman Martin Schulz.
I samband med säkerhetskonferensen delar man också ut det så kallade Ewald von Kleist-priset, uppkallat efter säkerhetskonferensens fader. Priset är tänkt att gå till personer som på ett avgörande sätt har verkat för fred och konfliktlösande.
I år tilldelas priset chefen för FN:s klimatsekretariat Christiana Figueres samt den franske utrikesministern Laurent Fabius för deras insats i samband med förhandlingarna kring det nya klimatavtalet i Paris.