Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Rätten att klaga på markanvändningen begränsas - vitaminspruta för föreningar

Från 2016
Uppdaterad 04.05.2016 09:27.
Koivusaaren osayleiskaavaehdotuksen havainnekuva 25.3.2014.
Bildtext Drumsösällskapet har anfört besvär gällande planerna att bygga ut Björkholmen
Bild: Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto

En begränsad besvärsrätt i planläggningsärenden kan innebära en vitaminspruta för föreningslivet. Det säger Natur och miljös verksamhetsledare Bernt Nordman.

Regeringen utreder möjligheten att övergå från kommunalbesvär till förvaltningsbesvär när det gäller planläggningsärenden.

Det här säger kommunallagen om kommunalbesvär

Det innebär i praktiken att kommuninvånarna inte längre skulle kunna anföra besvär i ärenden som gäller markanvändning, till exempel generalplaner. Den rätten skulle bara gälla de sakbehöriga, det vill säga markägare, grannar och andra sakbehöriga – till exempel miljöföreningar.

Bernt Nordman, verksamhetsledare för föreningen Natur och miljö uppfattar den eventuella reformen som onödig. I princip är det en bra sak att alla kommuninvånare kan anföra besvär.

- Men det allra viktigaste är att sådana aktörer som representerar allmännyttan har besvärsrätt. När det gäller markanvändning, som inverkar på omgivningen och naturen, så räknas till exempel naturskyddsföreningar till den kategorin.

Förvaltningsbesväret är ett tyngre vapen.

― Bernt Nordman

Den tolkning som Natur och miljö har gjort av regeringsprogrammets förslag är att en reform av den här typen de facto skulle förstärka deras möjlighet att påverka. Förvaltningsbesvär kan till skillnad från kommunalbesvär nämligen också handla om huruvida ett beslut är bra eller dåligt. Kommunalbesvär kan endast gälla ett besluts lagenlighet.

- Förvaltningsbesväret är alltså ett tyngre vapen, säger Nordman.

En sådan reform kunde också ha en positiv inverkan på föreningslivet, tror Nordman. Föreningar som länge varit aktiva i markplaneringsärenden skulle bli attraktivare igen.

- Det kan hända att en sådan reform de facto skulle kunna vara en vitaminspruta för föreningarna, ja. När man är många om ett besvär så har det också mera tyngd, säger Nordman.

Stadsdelsföreningar oroliga

I den aktiva stadsdelsföreningen Drumsösällskapet är man överens med Natur och miljö om att det allra viktigaste är att föreningarnas besvärsrätt bibehålls. Men ordförande Katri Penttinen är inte säker på att den gör det ifall det som nu utreds skulle gå igenom.

- I till exempel miljöskyddslagen finns det tydligt formulerat att föreningar och stiftelser som jobbar med den typen av frågor har besvärsrätt. Men i markanvändnings- och bygglagen är det kommunallagens besvärsrätt som styr, och där finns ingen sådan formulering, säger Katri Penttinen.

Att begränsa besvärsrätten skadar närdemokratin.

― Katri Penttinen

Om lagen ändras så måste något liknande skrivas in, anser hon, för att trygga invånar- och stadsdelsföreningars rätt att lämna besvär även i fortsättningen.

Överlag tycker hon att förslaget låter dåligt. Det är viktigt att också enskilda kommuninvånare har besvärsrätt, i synnerhet i planläggningsärenden. Att begränsa den rätten skulle enligt Penttinen skada närdemokratin.

Regeringen snabba upp bostadsproduktionen

Planerna på att slopa kommunalbesvär har väckt stark kritik från olika instanser. Högsta förvaltningsdomstolens förre president Pekka Hallberg säger till Yle Uutiset att en begränsning av besvärsrätten skadar närdemokratin. Kommuninvånarnas rätt att lämna besvär är ett sätt att kontrollera att beslutsfattandet går rätt till, menar han.

Också Finlands naturskyddsförbunds ledande specialist Ilpo Kuronen kritiserar i hårda ordalag en begränsning av besvärsrätten. Han kallar det ett hot mot demokratin och poängterar att kommunalbesvär är en av hörnstenarna i det kommunala självstyret och närdemokratin.

Det här säger regeringsprogrammet

Begränsningen av besvärsrätten är ett led i regeringens spetsprojekt för att öka bostadsproduktionen, genom att göra beslutsprocesser snabbare och byggandet billigare. En utredning som regeringen har beställt torde bli klar i mars.

Andra åtgärder innefattar bland annat att man slopar förfarandet med att miljöministeriet fastställer landskapsplaner och att Närings- trafik och miljöcentralens inte längre ska besluta om undantagslov i kommunerna.