Valdemar Nyman – med hela Åland som sin kyrka
Valdemar Nyman kom till Finström som en ung präst. Han tog Åland till sitt hjärta och blev där till sin död. I Finström socken väckte hans gudstjänster både beundran och kritik.
Valdemar Nyman (1904-1998) föddes i Vasa. Som nyutexaminerad präst sökte han sig till Åland 1935 och kom till Finströms socken som kyrkoherde. Man tog emot honom med förundran och skepsis. Nyman ville förnya gudstjänsten och göra den mer dynamisk. Som präst gjorde Nyman själv sitt bästa för att åskådliggöra budskapet i sin predikan. Valdemar Nyman minns vad som sades på Åland när han kom till Finström:
Han skrattar för mycket. Han talar med ett främmande tonfall. Han har så underliga läror. Han är ju skådespelare. Och värst, värst av allt: han är ju katolsk. Vad har inte finströmarna råkat ut för!
― Ålänningarna om Valdemar Nyman
Vi följer med kyrkoherde Valdemar Nyman och hans skriftskoleelever en dag i Finström på Åland 1965. Maskrosblommor jämförs med universum och teologiska läror. Valdemar Nyman guidar oss från bronsålderns stenkummel, gravar och solreligion till den kristna religionen.
Nyman ser Jesus Kristus som en människa av kött och blod. Gud är inte idel teologi. En kyrka kan skapas var som helst. En vacker klippa kan vara en kyrka, en gudstjänst kan förrättas i naturen och man kan skapa ett altare av stenar och stockar. Och gud kan vara vad som helst, äppelblom, gräs, mjölk, glass. sand, mull och sten.
Nyman låter ungdomarna springa, känna, simma, vara fria och se på den vida världen. Man klättrar genom slånsnåret och river sig på törnet.
Uppe på Högberget får de unga känna sig som Mose på berget och diskutera de tio budorden. Buden ramlar inte över en, utan de kommer från tidigare traditioner. Gärningar är som ringar på vattnet. De sprider sig, både de onda och de goda.
Lars Biström följer också med Valdemar Nyman till Finströms kyrka. Sjungande låser Valdemar Nyman upp kyrkan och sjungande vandrar vi runt gravarna. Hilda Karlsson är över 80 år och har hunnit begrava många. Hildas systrar är Lina Lindvall, 91 år och Hanna Gustafsson 78. Deras föräldrar var torpare på prästgårdsbacken.
Valdemar Nyman talar också med de unga om döende och döden.
Till sist får vi lyssnar på Valdemar Nymans allhelgonapredikan med unga konfirmander.
Lars-Peter Ringbom besöker Finströms kyrka och får en spännande guidning av kyrkoherde Valdemar Nyman. Enligt Nyman är Finströms kyrka den vackraste medeltida kyrkan. Och kyrkogården har en massa spännande gravar.
Senare blev Valdemar Nyman landsprost. Regionalen träffar Nyman när han tilldelats en kulturmedalj 1985. Åttioåriga Valdemar håller på med en bok om Finströms socken, när han tar emot redaktören.
Valdemar Nyman har skrivit flera historiska romaner och prosalyriska böcker om det åländska samhället. Han ser Åland som en spegelbild av sig, naturen, de friska vindarna och historien. Den kyrkliga traditionen är helt annan på Åland än i Österbotten, menar han. Där var man så rädd för katolicismen. På Åland kan man leva sig in i djävlar och änglar, utan mönster. Ålänningarna har ett frisinne.
Det informeras och debattas i överflöd, man har inte tid att följa informationen.
― Valdemar Nyman, 1985
Vi behöver inte alla vara likadana, påpekar Valdemar Nyman. Var ensam, var dig själv. Dagens kultur ger han inte mycket för. Det är en omänsklig flabbkultur, menar han. Man borde leva med alla sina sinnen.
Litteratur:
Katarina Gäddnäs: Allt liv är Ett. Prästen och författaren Valdemar Nyman (SFV:s skrifter 2015)
' /%3E%3C/svg%3E)
