Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Barbro Allardt Ljunggren: Tvåspråkiga skolor riskerar vara början på slutet för finlandssvenskan

Från 2016
Uppdaterad 26.02.2016 11:32.
Deltagare i Obs debatt 25.2.2016
Bild: Rikhard Husu / Yle

Barbro Allardt Ljunggren, doktor i tvåspråkighetsforskning varnar för det som går förlorat om man experimenterar med tvåspråkiga skolor:

- Det har skett ett paradigmskifte där en del bryr sig mer om barnens kompetens i finska än deras modersmålskompetens i svenska.

- Jag upplever att finlandssvenskheten inte har råd med experiment i stil med tvåspråkiga skolor. Svenskan i Finland är inte så stark som man inbillar sig.

Enligt Barbro Allardt Ljunggren försvagar en tvåspråkig skola de svenska elevernas språkförmåga.

Svenskan svag i Svenskfinland redan nu

Redan nu visar forskning att inte ens enspråkigt svenska finlandssvenska barn har samma kompetensnivå i svenska som enspråkigt rikssvenska barn. Enligt Allardt Ljunggren beror det här på att svenskan helt enkelt är så kringskuren i Finland att varje liten sak gör att språket blir svagare.

Det finns tvåspråkighetsforskning som visar att undervisning på andra språk än modersmålet har en subtraktiv inverkan för barn med ett minoritetsspråk som modersmål, det vill säga att majoritetsspråket skadar minoritetsspråket.

Det är bara för elever som har ett starkt majoritetsspråk som modersmål som tvåspråkig undervisning har en additiv verkan, det vill säga att det andra språket tillför något i stället för att skada kompetensen i barnets modersmål.

Krävs satsningar för att bevara svenskan i Finland

Enligt Allardt Ljunggren måste man i Finland också förstå att svenskan är ett nationalspråk. Att bevara språket kräver satsningar.

- Det krävs också mycket att upprätthålla den kompetensnivå som man behöver för att kunna uttrycka sig på tillräckligt hög nivå i kognitivt krävande akademiska sammanhang och i arbetslivet.

Forskning visar också att skolan har en starkt identitetsstärkande verkan.

Barbro Allardt-Ljungren
Bildtext Barbro Allardt Ljunggren

Det är en rättighet och en lyx att vi får ha svenska skolor i Finland.

- Jag vet inte varifrån den här vurmen kommer att experimentera. Det är en rättighet och en lyx att vi får ha svenska skolor i Finland. Det är unikt att en minoritet kan upprätthålla ett eget undervisningssystem från dagis ända till doktorsgrad.

- Varför ge upp det här? Varför börja experimentera?

Enligt Allardt Ljunggren kommer man med tvåspråkiga skolor att skapa en stor grupp barn som kantrar åt det finska vad identitet och språk beträffar. Det här beror på att svenskan är så svag i alla miljöer i Finland.

- Finskan kan man ju helst syssla med på sin fritid, inte i skolan.

I stället för tvåspråkiga skolor borde man enligt Allardt Ljunggren uppmuntra barnen att på annat sätt lära sig finska, att spela datorspel på finska och lyssna på finsk musik i stället för på engelska.

- Finskan kan man ju helst syssla med på sin fritid, inte i skolan.

- Ordförrådet och språkkänslan utvecklas ju under hela skoltiden och det är väldigt grundläggande och viktigt för barnets språkutveckling.

Är tvåspråkiga skolor början på slutet för finlandssvenskan?

- Jag är orolig. Inte sker det väl omedelbart, men när man tittar på vissa grupper i världen så har det sedan gått oväntat snabbt. Språk dör ju ut hela tiden i olika sammanhang.

- Det här med skolan har varit en otroligt central sak för finlandssvenskan. Där har man både fått ett starkt språk och en stark språklig identitet.

- Börjar man experimentera med det kan det gå illa. I Svenskfinland ska man nog akta sig för allt som försvagar språket.

Är tvåspråkiga skolor ett hot mot finlandssvenskheten eller en möjlighet för bättre språkinlärning? Doktorn i tvåspråkighetsforskning Barbro Allardt Ljunggren, docenten i pedagogik Fritjof Sahlström, projektledaren för flerspråkighetsinstitutet Katri Karjalainen och modersmålsläraren Petra Bredenberg debatterar.

Programmet är inte längre tillgängligt

Tvåspråkiga skolor diskuterades också den 5 november 2015 med helsingforspolitikerna Marcus Rantala (SFP) och Bernt Nordman (Gröna), redaktionschefen vid HS, Erja Yläjärvi och elevkårsordföranden Alexander Beijar i studion.

Programmet är inte längre tillgängligt

Diskussion om artikeln