Alger som tillverkare av omega 3-fettsyror
De omega 3-fettsyror som vi köper i butiken kommer vanligen från fet fisk, t.ex. isländsk sill. Men just nu jobbar forskare vid Helsingfors universitet med ett projekt där de utvinner fettsyra direkt ur mikroalger istället. Då får man en fettsyra som också passar vegetarianer. Och produktionssättet är speciellt.
De omega 3-fettsyror som fet fisk innehåller har ursprungligen kommit från alger via de skaldjur och småfiskar som fiskarna ätit. Det berättar Martin Romantschuk, professor i miljöbioteknik vid Helsingfors universitet i Lahtis. Romantschuk är ansvarig professor för ett team på fyra personer som sen ett år tillbaka forskar i användandet av alger som omega 3-fettsyreproducenter för livsmedel.
Alger är väldigt billiga i drift. De växer t.o.m. på enbart ljus, artificiellt eller naturligt. Men tillsätter man någon form av näringsämne så växer de ännu snabbare. Och här har forskarna en stark återvinningstanke. Om man tar restprodukter från livsmedelsindustrin, mat som är på väg att bli gammal eller som annars skulle bli oanvänd, då får man näring till algerna samtidigt som industrin blir av med sitt avfall innan det ens formellt har blivit avfall.
- T.ex. jäst som blivit kvar efter öltillverkning eller oanvänt mjöl. Vi har samarbete både med bryggeri-, bageri- och mejeriindustrin. Men också bioavfall från butikerna kunde man utnyttja för att odla alger.
Sötvattenalger för nordiskt bruk
Euglena grasilis och Selenastrum heter de två encelliga alger man valt för den pågående forskningen i Lahtis. Båda växer i sötvatten (i jämförelse med havsalger som ofta är föremål för forskning på andra håll i världen) och den ena av dem har forskarna själv isolerat från en finländsk sjö. Selenastrum gör visserligen inte omega 3 utan med den jobbar man fram andra spännande saker, t.ex. pigment och vitaminprekursorer, ämnen som i människokroppen omvandlas till vitaminer.
De nordiska växtförhållandena är hur som helst centrala för både Euglena och Selenastrum.
- Vi vill använda alger som tål låga temperaturer och svagt ljus. Vi vill kunna odla dem på naturligt ljus nästan året runt, förklarar Romantschuk.
Vattentankar med grönt guld
Algerna drivs upp i vattentankar, s.k. bioreaktorer. Just nu har man 600 liter algmassa fördelade på 200 liters tankar.
För tillfället är det artificiellt ljus och näring de lever på. I takt med att de växer sig större bildar de små oljedroppar
i cellerna, innehållandes omega 3-fettsyra. Då växtcykeln är klar, samlar man ihop växtmassan och extraherar oljan.
Vegetariska kex med omega 3
Vi människor behöver fettsyror för en mängd processer i kroppen. Omega 3 får vi ofta bäst från fet fisk. Men för en vegetarian passar det inte så bra. Därför finns det efterfrågan på en vegetarisk omega 3-fettsyra som den här.
Nu samarbetar HU med ett universitet i Indien där man har sina egna algodlingar. Tillsammans med indisk kexindustri siktar man på att få fram ett vegetariskt kex med algproducerad omega 3. Lyckas man med det finns det redan bara i Indien en enorm marknad.
- Hälften av Indiens befolkning äter vegetariskt, konstaterar Romantschuk.
Indiens befolkning är idag över en miljard.
Även fiskar och hundar
Men det är inte bara människor som kunde utnyttja algproducerad fettsyra. Också djuren behöver fettsyror och en hundmatstillverkare finns med bland de företag som visat intresse för forskningsprojektet.
Ett annat användningsområde är fiskodlingarna. Idag äter odlad lax ofta sill och strömming i någon form, men med tanke på minskande fiskbestånd är det ohållbart i längden.
- Laxarna skulle kunna äta vegetarisk föda som har algpreparat i sig. Då får de både de fettsyror som behövs och de pigment som gör köttet rött.
2018?
Ännu ska det forskas i ett par år, men efter det kunde det vara rimligt att få igång produktion i större skala, samt få ut produkter på marknaden. Men det förutsätter naturligtvis företag som är intresserade av produktionen. I praktiken handlar det sen om att upprätta stora vattentankar i växthus där algerna kan växa med och utan artificiellt ljus.
Vet man tillräckligt?
Alger som producerar olja med hjälp av överbliven mat. Hur vet vi att det är säkert för människor och djur?
- Själva algerna har konstaterats vara trygga, de producerar inga toxiner. Men gällande vad man odlar dem på behövs det mer forskning. Vi behöver se till att industrimaten som används också är ren och inte innehåller toxiner som kan anrikas i algerna. Före det blir produktion och speciellt före man ger det som människoföda måste det testas noga.
Algerna binder koldioxid
Som intressant detalj kan nämnas att för att få algerna att växa ytterligare lite snabbare och tätare så bubblar forskarna extra koldioxid genom vattnet i växttankarna. Här tänker man också sig i framtiden en återvinningsmodell. Idag finns det komposterings- och biogasanläggningar som släpper ut en massa koldioxid. Genom att föra den koldioxiden genom algtankarna så tar växterna upp den och man undviker att den går upp i atmosfären.
