Flytvästar från Lesbos blir råvara för konsten

Ett mörkt och trångt rum fullt med övergivna flytvästar ska föra betraktaren närmare flyktingarnas erfarenheter. Timo Wright är en av många konstnärer just nu som tar upp flyktingkrisen i sin konst.

Wright jobbar med idéer, som en producent, och vill ta ställning med sin konst. Hans nya verk, Kharon, visas på galleri Anhava i Helsingfors.

Det består av ett hundratal flytvästar som flyktingar på väg mot Europa har lämnat efter sig på den grekiska ön Lesbos. Wright har strött ut flytvästarna på golvet i ett trångt rum i galleriet och släckt lampan. Med en tunn stråle ljus blir effekten kanske som ett månsken över Medelhavet.

Namnet Kharon hette den färjekarl i grekisk mytologi som förde döda själar över till dödsriket - förutsatt att de kunde betala för resan med ett silvermynt. Wright frågar: Vad är Europas ansvar?

Närmare dig och mig

Wright funderade på temat en längre tid, men skulle egentligen visa upp ett helt annat verk.

- För ungefär en månad sedan fick jag plötsligt en chans att få flytvästarna fraktade hit från Lesbos och då ändrade jag min plan, säger Wright.

Flytvästens symboliska kraft står för innehållet. Wright har inte bearbetat sitt material, utan bara strött ut flytvästarna på golvet. Han rekommenderar att betraktaren tar sig tid inne i rummet.

- Flytkingkrisen på Medelhavet är bara siffror för oss. Vi talar om tusentals drunknade och hundratusentals som tar sig till Europa. Med de här objekten ville jag skapa något som berör, säger Wright.

Många inne på samma linje

Många konstnärer ställer samma frågor som Wright och använder sig av samma råmaterial - skor, kläder, sopor, gummibåtar som flyktingar lämnat efter sig på Balkan, eller som flutit i land i Grekland eller Turkiet.

För jul byggde brittiska Arabella Dorman en installation med flytvästar och gummibåt i en kyrka i London. En cypriotisk konstnär, Klitsa Antoniou, har spänt fast flyktingars klädesplagg i fiskeredskap och verket ställdes ut på Museet för glömska i Norrköping i höstas. Kinesen Ai Wei Wei planerar ett minnesmärke till ön Lesbos och har fått 14 000 flytvästar till sitt förfogande.

- Det gällde att göra det här nu eller aldrig. Flyktingkrisen har ju inte mattats av, tvärtom kommer flyktingarna att fortsätta ta sig hit så länge kriget i Syrien pågår, säger Wright.

Konstnärerna åker i motsatt riktning

Bara ett stenkast från galleriet finns en asylmottagning och flytvästarna får mig att tänka på dem som söker asyl. De har betalat dyrt för sin resa hit och det gör många varje dag. Samtidigt åker europeiska konstnärer i motsatt riktning för att samla in deras spår och deras berättelser för att lägga fram dem på gallerier runtom i världen.

Till och med den syriska pojken Aylan Kurdi som flöt död i land i Turkiet i höstas är nu konstnärernas råvara. Fotografiet på pojken spred sig som en löpeld på sociala medier och fick sannolikt många att verkligen öppna ögonen för krisen.

Men när Ai Wei Wei nyss lät fotografera sig liggandes på en strand i samma ställning som pojken gick åsikterna isär. Ai ska inte ens försöka sätta sig i pojkens ställning, för det är omöjligt, säger kritiker.

Samtidigt jobbar den inhemska skulptören Pekka Jylhä med en tredimensionell realistisk skulptur av pojken Kurdi, som han har sagt att han vill placera på stranden i Bodrum där pojken flöt i land.

- Det är känsliga frågor om var gränsen går för vad man kan och får göra i konstens namn, och vad som är sakligt. Det måste varje konstnär avgöra själv för varje enskilt verk, säger Wright.

Wright problematiserar inte temat i sitt verk desto mer utan tycker det viktiga är frågorna lyfts fram. Och här gör till exempel Ai Wei Wei nytta eftersom han har tusentals följare på sociala medier, säger Wright.