Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Tuff slutspurt i förhandlingarna mellan EU och Storbritannien

Från 2016
Uppdaterad 18.02.2016 23:12.
Storbritanniens premiärminister David Cameron och EU-parlamentets ordförande Martin Schulz.
Bildtext Storbritanniens premiärminister David Cameron och EU-parlamentets talman Martin Schulz.
Bild: EPA/OLIVIER HOSLET

EU:s stats- och regeringschefer samlas till ett två dagar långt toppmöte i Bryssel på torsdag för att söka sig fram till ett avtal som får Storbritannien att stanna kvar i EU.

Det finns fortfarande många olösta frågor, och det kan bli fråga om "de långa knivarnas natt" innan Storbritanniens premiärminister David Cameron kan åka hem till London med ett avtal i fickan.

- Nu om någonsin är det rätt tid att nå en överenskommelse mellan EU och Storbritannien. Vi hoppas kunna göra det senast på fredagsmorgonen i samband med en engelsk frukost som eventuellt kan dra ut till en brunch, sade en högt uppsatt EU-källa på onsdagen.

Det kan nog bli trötta stats- och regeringschefer som bänkar sig vid frukostbordet på fredagen. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk har som vana att avsluta den första toppmötesdagen vid midnatt - men den här gången väntas en ny koreografi.

De EU-ledare som fortfarande har invändningar mot det förslag som nu finns på bordet kommer att tillbringa natten runt förhandlingsbordet. Det här för att sedan kunna enas när samtliga ledare samlas på morgonen. Speciellt för Storbritanniens premiärminister David Cameron väntas ett intensivt dygn.

Vilka är Camerons krav?

Cameron har satt upp fyra krav som han vill få igenom för att kunna föra sin kampanj för ett fortsatt brittiskt medlemskap i EU.

1. EU:s konkurrenskraft ska stärkas, byråkratin minskas och regelverket förenklas.

2. Makt från Bryssel ska föras över till de nationella parlamenten. Dessutom ska Storbritannien inte omfattas av Lissabonfördragets mål om en allt tätare union.

3. Icke-euroländer ska slippa betala för eurons problem och garanteras tillgång till den inre marknaden.

4. Medborgare från andra EU-länder ska få begränsad tillgång till det brittiska välfärdssystemet.

Vilka är stötestenarna?

Det första kravet är det lättaste. Samtliga EU-länder är överens om att EU:s konkurrenskraft bör förbättras för att unionen ska kunna ta sig ur lågkonjunkturen och bli en starkare aktör internationellt.

Det andra kravet - att EU ska få utvecklas i otakt - är aningen besvärligare och först och främst en politisk fråga.

Frankrike och Belgien har svårt att svälja Camerons vision om EU som ett smörgårdsbord där ett medlemsland har rätt att välja de frågor som ska omfattas av en utökad integration.

Men trots att den här frågan delar EU-länderna, väcker den inte några starka känslor bland de flesta medlemsländer. Det är därför de 27 EU-länderna kommer emot och ger Storbritannien rätt att under vissa villkor stå utanför ett fördjupat samarbete.

Britterna och euron

Det tredje kravet berör Storbritanniens förhållande till eurozonen och är inte heller alldeles lätt att enas om, men också i denna fråga kan parterna enas.

Den brittiska regeringen välkomnar ett fungerande eurosamarbete. Samtidigt befarar den att euroländerna tillsammans i framtiden kan köra över brittiska intressen. Därför vill britterna ha garantier för att också Storbritanniens önskemål beaktas.

Bland annat Frankrike kan inte svälja att ett icke-euroland som Storbritannien ska få rätt att blockera ett beslut som tas inom eurogruppen.

Men också i den här frågan hittar parterna en kompromiss där man godkänner att icke-euroländer ska kunna dra i en så kallad ekonomisk nödbroms. Det här om de anser att euroländerna fattar beslut om åtgärder som belastar länder som inte har euron som valuta.

Men det är fortfarande är öppet om det räcker med att ett land drar i nödbromsen eller om det krävs att minst två länder är av samma åsikt.

Välfärdsförmånerna den svåraste frågan

Den allra svåraste frågan för EU-länderna är Camerons krav på att kunna stoppa eller skära i olika förmåner och bidrag som andra EU-länders medborgare har rätt till när de kommer till Storbritannien.

Den brittiska välfärdssystemet är komplext och unikt inom EU. En utländsk arbetstagare med låglönejobb har i dag rätt till olika sociala förmåner som skattelättnader och bostadsförmåner.

Den brittiska regeringen anser att landets välfärdssystem är något som får många - framför allt östeuropéer - att komma till landet.

Enligt det förslag som EU-ledarna ska ta ställning till kommer de utländska EU-medborgarnas förmåner i Storbritannien att begränsas under ett visst antal år.

Men detta strider mot EU:s princip om likabehandling och är därför den största stötestenen. Speciellt knivig är frågan för länderna i Östeuropa eftersom det är många som flyttar därifrån till Storbritannien.

De östeuropeiska länderna ställer sig på tvären

Enligt det liggande förslaget skulle begränsningarna av förmånerna gälla enbart de EU-medborgare som kommer till Storbritannien efter att de nya reglerna träder i kraft. De skulle alltså inte gälla de EU-medborgare som redan finns i Storbritannien.

Cameron vill också begränsa barnbidragen. I dag betalas barnbidragen ut till EU-medborgare bosatta i Storbritannien även om deras barn är kvar i hemlandet.

Det här är i för sig inget konstigt. Också Finland har samma system. Men för östeuropéer i Storbritannien kan detta vara en betydande förmån eftersom barnbidraget betalas ut enligt brittisk kostnadsnivå vilken är betydligt högre än i Polen.

Nu föreslås att barnbidraget i fortsättning ska indexjusteras enligt kostnadsnivån i det land där barnen är bosatta. Förändringen skulle gälla även de utländska EU-medborgare som redan bor i landet men vilkas barn är bosatta i ett annat land.

Polen hör till de östeuropeiska länder som har svårt att förstå den brittiska regeringens logik. Enligt Polen beror det stora inflödet av polsk arbetskraft till Storbritannien på de högre lönerna - inte det generösa välfärdssystemet.

Frågan om välfärdsförmånerna kommer att väcka mest debatt och även kräva överläggningar mellan olika länders regeringschefer. Det också den fråga som kan fälla en överenskommelse.

Blir det ett avtal?

Mycket talar ändå för att Storbritanniens premiärminister David Cameron kan lämna Bryssel på fredagen viftades med ett avtal i handen.

Men för att han ska kunna hålla sitt land kvar i EU, krävs det att det under de nattliga förhandlingarna inte görs allt för många ändringar i det förslag som nu finns på bordet. Det här förslaget enades Cameron och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk om tidigare i månaden.

Vi har förhandlat tillräckligt länge. Nu är det dags att få frågan bort från EU:s dagordning.

Ifall Cameron blir tvungen att backa på flera punkter under själva toppmötet, kan det tolkas som ett misslyckande. Det skulle ge den brittiska nej-sidan vatten på sin kvarn.

Att misslyckas med att komma överens och skjuta upp förhandlingarna till en senare tidpunkt i år skulle knappast gynna någondera parten.

- Det finns nog ingen större iver bland de övriga medlemsländerna att återvända till förhandlingsbordet om några veckor, konstaterade en brittisk diplomatkälla.

Det ligger mycket i det uttalandet. De allra flesta länder vill få frågan bort från EU:s dagordning för att istället kunna fokusera på flyktingkrisen.

- Vi har förhandlat tillräckligt länge. Nu är det dags att få frågan bort från EU:s dagordning. Det är också därför vi med stor sannolikhet får se en uppgörelse med Storbritannien under toppmötet, sade en annan EU-diplomat.

Vad händer det sedan - om det blir en överenskommelse?

Om man når en brittisk deal kommer kampanjen för och emot EU att intensifieras i Storbritannien. Förmodligen kommer även Cameron redan på fredag kväll att utlysa en folkomröstning som hålls i juni.

Sedan får britterna välja väg för sitt land. EU:s avtal med Storbritannien träder ikraft bara om majoriteten av britterna röstar för att stanna kvar i EU.