Apati, ångest och fylla – många studerande behöver hjälp

Sviktande mental hälsa är det vanligaste hälsoproblemet bland högskolestuderande i Finland. Inget kroppsligt fel hotar studieframgången lika mycket som psykisk ohälsa.

Effektivitetstänket har glidit neråt från arbetsplatserna till läroinrättningarna.

Högskolestudier är så krävande att personer med mentala problem riskerar att sacka efter.

- Det är de pliktmedvetna och flitiga som reagerar på rådande stämningar och stränga ukaser, de behöver inte ens ha egentliga mentala problem för att må dåligt, säger Eini Mäkelä som är studiestödschef vid Tammerfors universitet.

På veckobasis upplever hela 37 procent av kvinnliga och 22 procent av manliga universitetsstuderande någon form av mentala problem, rapporterar Helsingin Sanomat utgående från siffror från Studenthälsan.

- Det finns en viss utsiktslöshet bland dem som studerar på högskolenivå. Man försöker sitt bästa men man vet inte vad som är tillräckligt, säger Pauli Tossavainen som är ledande överläkare för mentalvårdsenheten.

En del festar krampaktigt, andra sitter hemma med ångest

Mentala problem kan enligt THL:s definition vara bland annat depression, ångeststörning, rusmedelsproblem, ätstörning, koncentrationssvårigheter, beteendestörning eller något annat som försvårar vardagen och studieframgången.

Människor faller emellan då svaghet inte tolereras.

Eini Mäkelä, studiestödschef vid Tammerfors universitet.

Varje dag sjukpensioneras mellan fem och åtta finländare i åldern 16-34 av mentala skäl. År 2013 var siffran 2 233 unga personer.

Även om alla inte förblir sjukpensionärer för all framtid beräknas staten förlora en miljard euro i året på att så många unga slås ut.

- Vi har inga exakta siffror över hur många som avbryter sina studier av psykiska orsaker, men i 20 procent av alla fall anges hälsoproblem som orsak. Och för största delen är det då frågan om mentala problem, säger Mäkelä.

Depression är enligt Tossavainen det mest studiehämmande problemet.

Har det faktiska illamåendet ökat?

Studenthälsans mentalvårdstjänster utnyttjas flitigt och särskilt under de tunga vintermånaderna brukar köerna växa till sig.

Studenthälsan har bokfört studerandenas mående sedan 1960-talet. Under de senaste tio åren har antalet personer som använder sig av Studenthälsans mentalvårdstjänster ökat med cirka 50 procent.

Har det faktiska illamåendet ökat eller vad är det fråga om, överläkare Tossavainen?

- Det verkar på basis av befolkningsundersökningar inte direkt som om finländarna har blivit ett sjukare folk. Men bland högskolestuderande märks det av att randvillkoren har skärpts. Studietiden har begränsats med mera.

Varför har antalet hjälpsökande ökat så mycket?

- Människor är mer upplysta och medvetna än förr. Man söker svar på sina frågor på nätet och så jämför man sitt mående med andra människors och så tänker man att man behöver hjälp.

Enligt Tossavainen har också stigmat av psykisk ohälsa minskat; det känns inte på samma sätt som kanske tidigare skamligt att söka hjälp för mentala problem.

Det som stressar mig mest är den press på att bli klar och prestera som sätts på oss studerande. Sedan kan det också vara utmanande att få det personliga livet att gå ihop med studierna, att liksom hitta en balans mellan dem utan att någondera tar all tid.

Kvinnlig tredje årets studerande i Helsingfors

Kraven på unga vuxna hårda och motsägelsefulla

Faktum är att studietakten numera är hård och flexibiliteten med tidtabellen är inte vad den har varit.

Det ska gå undan, hotet om att studierna blir föråldrade, studiepoängen inte ska räcka till och studiestödet ska avbrytas är ständigt närvarande.

Föreläsningarna har minskat och man ska göra mera självstudier via nätet, det känns besvärligt. Och så har föreläsningar ibland inte något att göra med vad man ska kunna till tenten.

Manlig förstaårsstuderande vid yrkeshögskola

- Man ska vara effektiv, man måste uträtta på universitetet. Svaghet tolereras inte. Kraven berättar mycket om det rådande samhällsklimatet, det är antingen on eller off som gäller, säger Mäkelä.

Det är dyrt att bo på många av studieorterna, men ett arbete vid sidan om studierna tar bort tid från huvudsysslan.

- Stressen har helt klart ökat i och med begränsningarna i studierätten och stödmånaderna, säger Mäkelä.

Framtidsutsikterna är ovissa, arbetsmarknaden vacklande.

När tidigare generationer var unga var det ofta mer eller mindre ett anmälningsärende då man behövde ett deltidsjobb. Man ringde upp en städfirma och till kvällen hade man ett jobb.

Numera skickar högskolestuderande ansökning efter ansökning om sommarjobb, deltidsjobb eller praktikantplats - och får i många fall inget svar alls.

Medier målar upp en dyster bild av arbetsmarknaden och de studerande omges av universitetspersonal som lever under uppsägningshot. De kan se på nära håll att utbildning inte är en garanti för arbete.

Stress orsakas främst av det snabba och hektiska tempot, pressen från staten att bli klar snabbtsnabbt, tanken på studiestödsmånadernas slut, framtidsångest (dåligt på jobbmarknaden etc).

Kvinnlig andra årets universitetsstuderande i Åbo

Å andra sidan har många av de nuvarande universitetsstuderandena upplevt klasslös grundskola och årskurslöst gymnasium.

De har i hela sitt liv fått höra mantrat om livslångt lärande, om vikten av förnyelse och flexibilitet och att inget på arbetsmarknaden är lika säkert som osäkerhet. De borde vara rustade att möta ovissheten, tycker man kanske.

- I samtal kommer det fram att det är saker i det egna livet som väcker mest oro, inte så mycket annat såsom konflikter eller miljöförstöring. Man talar om ensamhet, om känslan av att inte duga, att inte vara lika bra som de andra. Föräldrarnas ekonomiska belägenhet kan bekymra, liksom de egna knappa resurserna. De ekonomiska tiderna är dåliga och man kanske inte har fått sommarjobb eller deltidsjobb, säger Tossavainen.

Är det de övriga kraven som får lasset att stjälpa?

Förutom fin studieframgång finns det andra krav i de ungas liv.

Man ska se bra ut i äkta Instagramanda och man ska vara i strålande fysisk form. Man ska vara utåtriktad, ha ett stort socialt nätverk och besitta mångsidiga spåkkunskaper.

Man ska vara en utmärkt kock-bagare och också i övrigt händig. Man ska känna till inredningstrender och mode och gärna tillverka sina egna kläder av återvunnet material.

Man ska vara miljömedveten - men samtidigt borde man resa omkring och uppleva nya fantastiska saker.

Man borde leva billigt, men samtidigt alltid konsumera närodlat och ekologiskt.

Studenthälsan hjälper och stöder

Studenthälsan erbjuder mentala tjänster i form av krishjälp, brådskande vård och icke-brådskande vård på de större studieorterna, bland annat i Esbo, Helsingfors, Villmanstrand, Åbo och Vasa.

Tjänsterna är avgiftsfria och mycket efterfrågade.

Inte kan jag säga något annat om framtiden än att det är ovisst, det känns osäkert.

Kvinnlig andra årets studerande

Studenthälsans målsättning är att kunna starta vården snabbt efter det att någon tagit kontakt. Den som söker hjälp kommer nödvändigtvis inte genast till psykolog eller psykiater, utan får först träffa en hälsovårdare som besluter vart personen sedan skickas.

Det erbjuds kortare och längre vård, exempelvis samtalshjälp och mediciner.

När patienten gått varvet runt och börjat må hyfsat återvänder denne till hälsovårdaren.

- Vi vet att en del studerande som mår dåligt och som beslutat sig för att avbryta sina studier kommer på andra tankar när de fått hjälp. Många lyckas faktiskt slutföra sina studier. Därför är det så oerhört viktigt att det finns hjälp till buds. Det finns helt egna utmaningar med högskolestudier och det borde beaktas då man beräknar behovet av tjänster, säger Pauli Tossavainen, ledande överläkare för mentalvårdsenheten vid Studenthälsan.