Många med och finansierar Kvarkenprojektet
De dryga 190 miljoner som krävs för Kvarkenprojektet ska komma från en lista med partners. Det är många krokar i långdansen men det ska nog lyckas, säger Vasas stadsdirektör Tomas Häyry.
Finansieringen för Kvarkenprojektet ser ut enligt följande: Svenska och finska staten har godkänt att ansökan lämnas in till EU och förbinder sig till att en statlig och kommunal finansiering på totalt 70 miljoner euro garanteras.
I Sverige är det Umeå kommun som står för finansieringen, men diskussioner förs om kompensation från den svenska regeringen. I Finland är finansieringsgarantin uppdelad mellan staten och regionen.
EU:s andel av projektet skulle vara ca 40 miljoner euro.
Det blir 110 miljoner euro. Hela projektet beräknas kosta kring 190 miljoner.
Hamnar, företag och kommuner med i finansieringen
Resten ska finansieras med hjälp av partners. Enligt Häyry består den av 25 företag, organisationer, regioner och kommuner. Till exempel hamnarna i Narvik, Mo i Rana och Trelleborg. Helsingfors hamn finns också med på ett litet hörn.
Med finns också till exempel Lycksele kommun, Wärtsilä, Komatsu, Volvo, Industri och Logistikcentrum Storuman och Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA.
Häyry betonar att listan med partners kommer att leva mycket ännu, så också summorna.
- De stora stegen tas i det skedet som man slår fast beställningen av båten och LNG-terminalen. Där kommer att finnas också sådana som inte finns med på dagens lista med projektpartners.
Det återstår att se vad det slutliga priset på färjan, gasterminalen och de investeringar som ska göras i infrastrukturen blir.
Låntagning krävs
En betydande del kommer att finansieras via främmande kapital.
- Där diskuterar vi med bland andra Europeiska investeringsbanken och liknande organisationer.
- Vi vet att en del av projektet kommer att finansieras via lån. Men vi har beräkningar på att projektet klarar av att bära detta, säger Häyry.
Staten gick ner till 25 miljoner
Enligt den ursprungliga projektplanen där staten förväntades stå för 35 miljoner skulle Österbottens förbund stå för fem miljoner.
Men när staten minskade sin andel med 10 miljoner tog förbundet på sig ytterligare fem miljoner. Av de resterande miljonerna står Vasa Elektriska för fyra och Österbottens handelskammare för en miljon.
Vasa stads direkta andel är 7,3 miljoner. Än så länge har man beslut på att staden bidrar med 2,4 miljoner. Den resterande summan kräver ännu beslut från fullmäktige.
- Tar man in koncernen i beräkningarna är det klart att stadens andel är större. Men inte deltar Vasa Elektriska för att de är en del av staden. De ser det här som en affärsmässig möjlighet, säger Häyry.
- Sen är förstås hamnarna och rederiet med och de hör ju också till de bolag som staden äger.
Vasa Elektriska ser stor nytta med gasterminalen
På Vasa Elektriska säger vd Hannu Linna att summan på fyra miljoner ännu kan bli mindre, om någon annan tar över en del av finansieringen.
Det som man nu har gjort är att gå med som en garanti för att projektet ska bli av.
- För vår del är det en rimlig insats med tanke på vilken nytta vi får av gasterminalen. Det här har synergieffekter: Båtarna behöver det som bränsle och vi behöver det som bränsle, säger Linna.
- Med vår insats säkrade vi att Vasaregionen får en massa pengar, påpekar Linna.
Linna ser gasterminalen på Vasklot som en möjlighet till en bränslereserv för fjärrvärmeproduktionen. Dessutom kan gasen möjligen användas till en form av elproduktion som vid behov kan startas upp väldigt snabbt.
Vasa Elektriska är redan med och bygger en gasterminal uppe i Torneå. Man är delaktig via EPV Energia, där Vasa Elektriska är den största ägaren.
Vasaregionen får ett lyft
Linna säger att satsningen på Kvarkenprojektet är en viktig sak, inte bara för energiklustret, utan för hela Finland.
- Om världen alls utvecklas åt det håll som man kom överens om under klimatmötet i Paris, så har Vasaregionen i och med det här projektet fått ett lyft för en lång tid framöver, säger Linna.