Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Ännu ingen deal för Cameron – ödesmötet i Bryssel fortsätter

Från 2016
Uppdaterad 19.02.2016 16:51.
Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och Storbritanniens premiärminister David Cameron.
Bildtext Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och Storbritanniens premiärminister David Cameron.
Bild: EPA/OLIVIER HOSLET / POOL

Storbritanniens premiärminister David Cameron stötte på större motstånd än väntat när slutförhandlingen om Storbritanniens nya avtal med EU körde igång i Bryssel på torsdagskvällen.

EU:s stats- och regeringschefer kunde under den första mötesdagen inte enas om ett avtal.

- Vi har nått vissa framsteg men det återstår ännu mycket arbete, nu kommer jag att hålla ett antal bilaterala samtal, konstaterade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på en kort presskonferens vid halvfyra-tiden natten till fredag.

Den nattliga manglingen fortsatte för några EU-ledares del under efternatten. Det är de länder som har de största invändningarna som fortsätter förhandla. Finland hör inte till dem.

- För Finlands del har vi inga behov av att föra bilaterala diskussioner med Storbritannien utan vi är beredda att godkänna den kompromiss som finns på bordet, sade statsminister Juha Sipilä (C).

På fredag förmiddag vid elva-tiden återsamlas EU-ledarna med förhoppningen om att kunna nå en uppgörelse.

Fortsatt oenighet om bidragen

Det var som väntat det brittiska kravet på att begränsa de sociala förmånerna för utländska EU-medborgare som väckte de mest högljudda protesterna, speciellt bland de så kallade Visegrad-länderna, det vill säga Tjeckien, Polen, Slovakien och Ungern.

Enligt förslaget ska Storbritannien få möjligheten att dra i en så kallad "social nödbroms" ifall landet upplever att inflödet av utländsk arbetskraft blir en för stor belastning för det brittiska välfärdssystemet.

På mötet ska Cameron ha föreslagit att nödbromsen ska gälla i 13 år. Men de östeuropeiska länderna kan enbart gå med på en begränsning av bidragen i fem år.

EU-ledarna samlade i Bryssel för att diskutera Storbritanniens krav för att stanna kvar i EU.
Bildtext EU-ledarna på plats i Bryssel.
Bild: EPA/LAURENT DUBRULE EPA/LAURENT DUBRULE

En annan fråga som föranledde en lång diskussion var Storbritanniens krav på att minska de barnbidrag som utbetalas till utländska arbetstagare vars barn är kvar i hemlandet.

Här handlar det inte så mycket om de ekonomiska beloppen, utan snarare om en rädsla för en dominoeffekt inom EU och därför vill flera länder föra en principdiskussion i frågan.

Till exempel anser statsminister Sipilä att också Finland kunde indexjustera de barnbidrag som skickas från Finland utomlands enligt kostnadsnivån i landet. Också andra länder är beredda att se över barnbidragen som ges till utländska EU-medborgare.

De så kallade Visegrad-länderna anser att EU har gett för mycket eftergifter i fråga om de sociala bidragen och vill därför att Storbritannien ska backa i sina krav om barnbidragen.

Blir det ett avtal?

Storbritanniens premiärminister David Cameron sade före mötet att han är beredd att förhandla hela veckoslutet om det så krävs för att nå ett avtal.

- Jag godtar inte ett avtal som inte motsvarar det jag är ute efter, sade Cameron när han anlände till Bryssel på torsdagen.

För Cameron är det viktigt att framstå som en vinnare i förhandlingarna för att kunna hålla landet kvar i EU. Tvingas han ge efter kommer nej-sidan att få vatten på sin kvarn.

Juha Sipilä (C) i Bryssel.
Bildtext Juha Sipilä
Bild: EPA/JULIEN WARNAND

Många EU-ledare trodde ändå efter den första dagens förhandlingar att man når en överenskommelse, även om statsminister Sipilä säger att det fortfarande finns stora meningsskiljaktigheter mellan vissa länder och Storbritannien.

- Jag var ännu i förmiddags optimistisk om att vi kan komma överens, men efter att ha hört de olika länder som har invändningar är jag inte längre lika säker. På morgonen vet vi om man kommit framåt, trycket är stort för att nu hitta en lösning så att britterna kan rösta i juni, sade Sipilä.