Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Jobb med lön utom räckhåll för den som är annorlunda

Från 2016
Uppdaterad 29.02.2016 18:32.
Programmet är inte längre tillgängligt

Rex Hartman jobbar i restaurangen i Academill i Vasa.
Här har han jobbat i fem år redan.

Det är ingen självklarhet att Rex Hartman har ett regelrätt jobb att gå till. Merparten av personer med Downs syndrom får nöja sig med jobb på olika arbets- och sysselsättningsenheter. Över huvudtaget har personer med funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning mycket svårt att få jobb i vårt land.

Restaurangchefen Sune Glader har haft en viktig roll i Rex arbetsliv. Han har ansvarat för att hitta arbetsuppgifter som motsvarar Rex kapacitet.

- Vi visste redan från början att han behövde konkreta och likadana uppgifter varje dag för att behålla rutinerna, säger Glader.

Sune Glader
Bildtext Restaurangchefen Sune Glader är glad över att han satsade på Rex.
Bild: YLE/Roger Källman

Arbete ger självförtroende

Rex är en av tio svenskspråkiga med liknande anställning i Vasa stad. Arbetet sker inom ramen för stadens öppna arbetsverksamhet och är avsedd för personer med funktionsnedsättningar och speciellt för sådana som har en utvecklingsstörning.

De flesta arbetsplatser betalar en arbetsersättning för de dagar personen är på jobb. Summan varierar mellan en och tolv euro per dag och inkomsten är skattefri.

Arbetsplatserna hittas i kök, butiker, på daghem, i flaskrum i butikerna, inom fastighetsskötsel och äldreomsorgen.

Rex är precis en av oss på alla sätt, är likadant klädd och sköter servicen precis som vi borde göra.

Till Rex arbetsuppgifter hör att duka, fylla på bestick och drickor samt mat på uppläggningsfaten i buffén. Därutöver kör han papp-pressen och tömmer soptunnorna i matsalen.

- Rex är stolt över att jobba för oss, säger Sune Glader. Han är stolt över att jobba på Academill och har behov av att känna samhörigheten i vårt team. Han är precis en av oss på alla sätt, är likadant klädd och sköter servicen precis som vi borde göra.

Lika lön för lika arbete gäller inte för alla

Omkring 8000 personer med utvecklingsstörning i Finland deltar i dag- eller arbetsverksamhet. Bara knappt 500 av dem arbetar på en allmän arbetsplats och får lön.

I Svenskfinland är det främst Kårkulla samkommun som erbjuder sysselsättning åt svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning. År 2014 var 124 personer i utlokaliserad arbetsverksamhet. Omkring 730 personer sysselsattes i arbets- och dagverksamhet.

Mocca erbjuder gemenskap och arbetsglädje

På serviceenheten Mocca i Pargas jobbar mellan 25 och 30 personer med funktionsnedsättning med olika uppgifter. Här utförs allt från olika handarbeten till underleverantörsjobb. Arbetscentret är en del av Kårkullas verksamhet och arbetstagarna får en liten ersättning för sitt arbete.

Eva Koivisto gillar att handarbeta.
Bildtext Eva Koivisto skulle gärna jobba ett par dagar i veckan på dagis.

Eva Koivisto är en av arbetstagarna. Hon byker, väver, stickar och hjälper till i butiken som säljer arbetscentrets handarbeten.

- Jag trivs här. Här är bra att jobba, säger hon.

Merja Nieminen har en dröm - Spela upp på Arenan

Hösten 2014 fick tolv arbetstagare på Mocca chansen att bli fotograferade på sina drömjobb. Bland drömyrkena fanns läkare, långtradarchaufför och discjockey. Bilderna kan ses på Åbo stadsbibliotek i mars.

Jag tycker om barn, jag tycker om att leka och jag tycker om att sjunga.

Eva Koivistos dröm är att jobba på dagis. Fotograferingsdagen minns hon med glädje.

- Det var en sådan där bra dag att vara med, säger hon. Jag tycker om barn, jag tycker om att leka och jag tycker om att sjunga.

Niklas Laulajainen jobbar tre dagar i veckan i köket på serviceenheten i Pargas. De två övriga dagarna väver han bland annat.

Kvinna och man i arbetsrum vid dator.
Bildtext Aya Lundsten kommer med trevligt besked om sommarjobb för Niklas Lundsten.

Niklas är en av tio som också har ett arbete utanför arbetscentret. På våren byts arbetsplatsen till församlingarnas gravgård och från mitten av juni jobbar han i gästhamnen i Nagu. Han är den enda av centralens arbetstagare som får en regelrätt lön.

Det är bra att få förtjäna lite så man klarar sig över vintern.

- Det är lite trist att lämna arbetscentralen, men det känns också bra att komma ut i friska luften. Det är också bra att få förtjäna lite mera så att man klarar sig över vintern i alla fall.

Byråkratin sätter stopp för anställningar

Aya Lundsten är arbetslivsorienterare vid Moccas serviceenhet. Till hennes uppgifter hör att kartlägga vad personer som vill ut i arbetslivet vill jobba med. Det är en stor utmaning att hitta jobb. Många företag ser det som en belastning och systemet i dag gör det dyrt att anställa någon på deltid. Socialavgifterna och byråkratin är omständlig och dyr för arbetsgivarna. De flesta hon försöker få ut i arbetslivet har redan en pension.

- Min önskan skulle vara att företag kunde få anställa någon på timbasis utan att behöva betala sociala avgifterna. Då kunde också personer med funktionsnedsättning vara på ett riktigt jobb och få ha känslan att vara behövd.

Radio på svenska ger arbetsglädje och information

Radio Valo i Helsingfors är en av verkstäderna för personer med funktionsnedsättning. Vid årsskiftet började man sända radioprogram också på svenska. De är gjorda av och för personer med funktionsnedsättning av något slag.

Vi gör det här med hjärtat och borde få lön därefter.

Jacob Lindblom och Sara Grönwall hör till teamet. Ingendera får lön utan också de måste klara sig på pension och arbetsersättning.

- Vi gör det här med hjärtat och borde få lön därefter, säger Jacob.

Jakob Lindblom bytte äldrevård mot media - Spela upp på Arenan

Enligt förbundet för de utvecklingsstördas väl (FDUV) borde man allt mer skräddarsy individuella program för personer med utvecklingstörning.
Anette Tallberg, som är sakkunnig på FDUV, säger att det delvis beror på att personer med utvecklingsstörning har hört till socialvården.

- Socialsidan ska alltså också sköta den arbetspolitiska sidan och där har man inte de kontakter till arbetsmarknaden som behövs, säger hon.

Ett annat problem är flitfällan som förbjuder personer med sjukpension att förtjäna mer än 750 euro per månad utan att pensionen naggas i kanterna.

Mest påverkar ändå attityderna i samhället.

Arbetsgivare ser inte personer med utvecklingsstörning som en resurs.

- Vi har inte ännu har förstått att personer med utvecklingsstörning har resurser och kan bidra, säger Anette Tallberg. Jag tycker att det är skäligt att betala lön. Det finns ju möjligheter för arbetsgivarna att få stöd. Många vet inte om det. Många vet, men vågar ändå inte ta risken.

Närbild måndag 29.2, kl 20.00 i Yle Fem.
Sänds även i Yle Fem, tisdag 1.3.2016 kl. 17.25.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln