Amnesty: Europa tappar respekten för mänskliga rättigheter

Människorättsläget i världen håller på att försvagas, varnar människorättsorganisationen Amnesty International i sin årsrapport. Rapporten kritiserar också Finland för slappa tag mot våldet mot kvinnor och en inhuman behandling av ensamkommande flyktingbarn.

De mänskliga rättigheternas funktion som en av den europeiska demokratins hörnstenar är hotad. Det varnar Amnesty International för i sin rapport över människorättsläget i världen 2015.

Rapporten präglas av flyktingkrisen. Bland annat på grund av kriget i Syrien, som i sig kan beskrivas som en människorättslig och humanitär katastrof, är nu antalet flyktingar i världen större än det varit sedan andra världskriget.

Migrationen till Europa har tagit EU på sängen och unionen har misslyckats med att samarbeta och ta emot flyktingar på ett på ett humant sätt, skriver Amnesty i rapporten.

Som en följd av det här har de mänskliga rättigheternas status nu börjat vackla i Europa, där människorättsvärden traditionellt har haft en stark ställning

Amnesty pekar på att institutioner som FN:s råd för mänskliga rättigheter, Internationella brottmålsdomstolen och Europarådet undermineras av nationer som tidigare visat stöd för människorättsfrågor.

Mänskliga rättigheter mot ekonomi och säkerhet

Mänskliga rättigheter ifrågasätts allt oftare både nationellt och internationellt. Enligt Amnestys rapport har många av de forna Sovjetstaterna och Turkiet direkt brutit mot mänskliga rättigheter.

Som ett exempel lyfter rapporten upp Polens regering, som både tagit kontrollen över de statliga medierna och domstolarna.

I Västeuropa syns de mänskliga rättigheternas allt svagare status i framgången hos EU-kritiska populistiska partier och skarpare tongångar mot asylsökande och migranter.

Enligt rapporten påstår många länder att värnande om de mänskliga rättigheterna är ett hot mot nationell säkerhet, lag och "nationella värden".

Niina Laajapuro, Finlandschef på Amnesty, menar att det här också syns i den finländska offentligheten.

– Mänskliga rättigheter ifrågasätts nu mer än tidigare världen över. Också i Finland har vi hört allt fler talturer där internationella avtal och mänskliga rättigheter ifrågasätts, säger Laajapuro.

Finland kritiseras för kvinnovåld

För Finlands del är det våldet mot kvinnor och behandlingen av ensamkommande flyktingbarn som sågas.

I augusti trädde Istanbulkonventionen i kraft. Det internationella avtalet ska motverka familjevåld och våld mot kvinnor, men flera av de konkreta åtgärder som finns i avtalet har inte uppfyllts.

- Det största problemet är att det inte finns någon helhetsbild, långsiktigt ansvar, samordning och pengar, säger Niina Laajapuro.

Finland har till exempel inte tillräckligt många skyddshem. Enligt konventionen ska ett land som Finland ha 500 platser vid sina skyddshem men nu finns det bara plats för 114 familjer. Och av dem finns cirka 20 i huvudstadsregionen.

– Jag är alltid lika förvånad över hur långsamt arbetet med att motverka våldet mot kvinnor går framåt i Finland. Vi har redan länge känt till hur stort problemet är och vad som krävs för att lösa det men det ges inte tillräckligt med resurser för det här arbetet.

Det finns inte heller en enda telefonlinje som våldsoffer kan vända sig till dygnet runt.

– Det talas alltid fint om arbetet mot kvinnovåld i festtalen men nu behövs pengar och konkreta åtgärder, säger Laajapuro.

Amnesty kritiserar också Finland för att minderåriga flyktingbarn kan sättas i förvar.

En ny lag som trädde i kraft i somras förbjöd myndigheterna från att, under alla omständigheter, sätta ensamma barn under 15 år i förvar.

Men enligt Amnesty är den här lagen inte tillräckligt beskyddande eftersom barn mellan 15 och 17 år ännu kan låsas in då de ska avvisas från landet. Samma gäller barnfamiljer.

Också Finlands translag kritiseras i rapporten för att kränka transpersoners mänskliga rättigheter.

Enligt den nuvarande lagen måste en person som vill ändra sin könstillhörighet steriliseras eller av andra orsaker vara steril.

Personen måste också vara myndig och ska ha genomgått en medicinsk utredning om könstillhörigheten.

Som vanligt kritiserades Finland också för att totalvägrare straffas. Amnesty påpekar att det är diskriminerande att fängsla de som varken vill göra militär- eller civiltjänstgöring.

Nästa steg: Transparent val av ny FN-chef

Men det är inte bara mörker i Amnestys rapport, där finns också konstruktiva förslag.

Snart ska FN välja en ny generalsekreterare att efterfölja Ban Ki-moon och enligt Amnesty har FN nu en historisk chans att välja en ledare som kan utmana länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna.

Organisationen kräver att den nya generalsekreteraren väljs i en öppen och rättvis process.