Alla minnen bor inte i prylar

Känner du ibland att du har alldeles för mycket saker? Har du svårt att släppa taget om i grund och botten onödiga grejer? Då riskerar du att bli en hamstrare.

Våra liv består av relationer, känslor, uppgifter – och prylar. Vi samlar på oss mängder av saker och vi gör det av en orsak. Våra hjärnor är nämligen programmerade till det, berättar Yle Uutiset. De har fastnat i en annan, knappare tid, då man var tvungen att hålla fast vid det man hade.

Vi är intresserade av samma saker som på stenåldern.

Enligt Samuel Piha, som forskar i evolutionspsykologi och är doktorand på Turun Kauppakorkeakoulu, har människohjärnan egentligen inte utvecklats på 50 000 år.

- Det är ett spännande fenomen, människan har utvecklats under en annan tid än den vi nu lever i. Vi tänker på samma sätt och är intresserade av samma saker som på stenåldern.

Förut var man tvungen att samla på sig saker och hålla fast vid dem hela livet, för man kunde inte bara gå och handla nytt.

Att göra sig av med saker kan ibland göra ont, för vi skapar emotionella band till våra saker. Enligt Piha känns det så pass jobbigt att bli av med en resurs att inte ens en ny resurs väger upp det.
Då finns risken att man blir en hamstrare.

Människan är ett annorlunda djur

En hamstrare samlar och samlar och har väldigt svårt att slänga. Till och med att kasta bort en gammal pizzakartong kan framkalla ångest.

- Hos vissa uppstår ett tillstånd där de inte uppfattar information rationellt, utan man förstör för sig själv via samlandet, säger psykologen Anders Englund.

När man har ett förhållningssätt till materiella grejer som är destruktivt för en kan samlandet alltså börja räknas som en sjukdom.

Människan kan gå emot sina drifter.

- Folk som hamstrar har ofta också andra diagnoser, som depression eller ångestsyndrom, berättar Englund.

Människan är inte det enda djuret som samlar. För att rasen ska överleva är det viktigt att lagra, eftersom tillgångar inte är jämna. Men människan är det enda djuret som kan kontrollera sina drifter och medvetet välja att gå emot dem.

- Man kan ändra på sitt beteende. Ofta tänker vi att evolutionen styr oss, men människan har en förmåga att bete sig i emot sina drifter, berättar Samuel Piha.

Alla samlar på sig saker, det är hur vi gör det som målar upp gränsen mellan sjuk och frisk.

- Om en person kan diskutera sitt samlande med andra utan att bli besvärad, då är samlandet okej. Men om man till exempel ska bo med någon och det orsakar gräl och ångest borde man kanske söka hjälp, säger Englund.

Samhället är inte byggt för att slänga

Under största delen av människans existens har inte konsumtionen sett ut som den gör i dag. Det är bara i några hundra år som vi haft ett samhälle som lutar mer åt slit-och-släng-hållet.

- Konsumenten är en varelse från stenåldern. Konsumtionsomgivningen vi lever i har bara existerat i några hundra år, medan människan utvecklats under en lång period, säger Samuel Piha.

I vår värld finns mer butiker än återvinningsstationer

Det är enkelt att köpa nytt men relativt svårt att göra sig av med gammalt. Det har Piha känt av extra mycket den senaste tiden. Han är nämligen mitt inne i en flytt – och det är ofta då man inser hur mycket saker man samlat på sig.

- Vi har slängt och donerat mycket. Men det är svårt att göra sig av med saker! I vår värld finns mer butiker än återvinningsstationer.

Minnen som lever i ett gammalt godispapper

Om det känns omöjligt att slänga saker kan man också ringa ett proffs – en ordningskonsult. Susanne Kousa och Eva-Lena Wakonen jobbar båda som ordningskonsulter. De knackar alltså på hos människor och reder upp.

Enligt Kousa är det inte vanligt att samlandet går helt överstyr, men det händer.

- Vissa kanske inte ger bort ett gammalt godispapper för att de har ett minne kopplat till det. Gamla tidningar brukar folk också samla på sig, husisar från 90-talet i stora högar. Tidningar tror människor ofta att de kommer att hinna bläddra igenom.

Alla minnen bor inte i dina prylar och du behöver inte 30 par jeans

Mellan 5 och 10 procent av befolkningen får problem med att hamstra, berättar Wakonen.

- Det vanligaste jag ser är att det är ett par eller en familj, och i deras hem finns inte bara deras egna saker utan också andras. Man kanske har ärvt saker eller har vuxna barn som flyttat och lämnat efter sig.

Ordningskonsulten har inga känslor knutna till kundernas saker, så slängandet blir därför mycket enklare.

- Utmaningen i vårt jobb är att kunna få kunden att förstå att allt inte behöver sparas. Alla minnen bor inte i dina prylar och du behöver inte 30 par jeans, säger Kousa.

Du är inte ensam

Susanne Kousa bekräftar att det finns väldigt många i Finland som har problem med att de samlar på sig för mycket grejer.

- Många känner skam över det och det känns pinsamt att ta kontakt. Efterfrågan motsvarar inte ännu det behovs som finns, folk vågar kanske snart be om mer hjälp.

I slutändan brukar det ändå kännas skönt att rensa bland prylarna. Eva-Lena Wakonen berättar om en känsla av befrielse som hon ofta ser hos kunder. Det svider lite, men sen känns det bra.

- Tanken ”tänk om där är något viktigt” är vanlig. Men i dag finns information på andra ställen, du behöver inte papper från studietiden, säger Kousa.