Den som rädder för vargen är...

Den andra delen av experimentet med jakt på varg i Finland i stamvårdande syfte har avslutats. Det meddelar Viltcentralen.

43 vargar fälldes under försöket, med hjälp av vilket man vill utvärdera jaktens effekter på stammen. I vargtrakter väcker jakten starka känslor.

Pekka ”Korpijätkä” Junnilainen från byn Naarva står på en landsväg nära Ilomants centrum och pekar mot en skogsdunge. Vi är nära östgränsen, men vägen är måttligt trafikerad och det finns gott om bostadshus och industrihallar i närheten.

Det var här som det lokala jaktlaget fällde en varg nyligen. Vargen hade börjat röra sig i byn, visat tänderna åt folk och inte gått att skrämma bort.

Till slut hade polisen utfärdat tillstånd att skjuta den.

-En grupp på 50 karlar tog hand om saken, berättar Junnilainen, som inte behöver söka efter vargar och vargspår.

Junnilainen säger sig ha sett tiotals vargspår enbart i vår.

-Vargarna tar inte slut av att man skjuter några.

Vanligt med problemvargar

På den lokala polisstationen ger överkonstapel Heikki Vatanen Yle Nyheter en lektion i så kallade problemvargar.

Det som händer när någon ser att en varg har börjat röra sig på avvikande sätt nära bebyggelse är att polisen först ger order om att vargen ska skrämmas bort.

Om det inte fungerar kan tillstånd att fälla vargen utfärdas.

Vatanen och hans kollega berättar att björnar som bökar i folks soptunnor har lättare att förstå vinken då människorna försöker få dem att lämna bebyggelsen.

Vargarna är ofta envisare.

Varg i frysboxen

Mitt i allt vill poliserna visa vad de har i stationens frysbox. Vatanen lyfter undan några plastpåsar och mitt i allt ligger två djupfrysta vargar där.

Den ena är vargen som sköts nära Ilomants centrum nyligen. Den andra har beslagtagits av en tjuvskytt.

Det är en imponerande syn att se djuret som är så omtalat. Tänderna ser verkligen starka och vassa ut.

Från Ilomants skickas de djupfrysta vargarna till Uleåborg, där de analyseras. Myndigheterna vill veta om de burit på några sjukdomar och om de är vargar av ren ras eller hundvargar, ett slags hundhybrider.

”Jag har sett både varg och björn”

På byn i Ilomants väcker vargarna blandade känslor.

-Jag har själv sett en varg på nära håll. Det kändes ingenstans. Jag är inte rädd för vargar och inte björnar heller, berättar en 83-årig dam som besöker butiken tillsammans med sin dotter.

Damen berättar att hon plockade bär på samma ställe som en björn när hon var yngre.

Men ska man få skjuta vargar?

-Nog kan man göra något åt sådana vargar som väntar på folk utanför dörren.

Dottern tycker inte att man ska få skjuta vargar, men nog hundvargar.

Försök ska skapa bättre samexistens

Finlands viltcentral skickade i dagarna ut ett meddelande om att den andra fångstperioden i ett tvåårigt försök har avslutats.

I försöket jagade man varg i stamvårdande syfte. 43 vargar fälldes.

Viltcentralen och Naturresursinstitutet försöker nu samla information om effekterna av jakten på vargens beteende, flockens livskraft och medborgarnas attityder.

Talande är att det lämnades in besvär om alla tillstånd att skjuta varg. Det grälas också om huruvida de fällda problemvargarna borde finnas med i kvoten eller inte.

Miljöfolk vill stävja jakten

-Nog är det ju mycket om man skjuter en femtedel av vargstammen, säger Tuomo Salonen, informatör för De gröna unga och studerande i Joensuunejden.

Salonen anser att folk borde få bättre fakta om vargen, så att invånarna och myndigheterna skulle kunna närma sig varandra i vargfrågan.

Han har också ett konkret förslag.

-Vi borde inrätta en tjänst som vargmedlare också här i våra trakter. Det skulle vara en person som tar sig an frågan neutralt och medlar parterna emellan.

Tanken får stöd av Pekka Junnilainen.

-Vi skulle behöva en grupp människor, inte fanatiker från någondera sidan, som skulle lyfta fram frågan.