Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Psykpatienter måste höras

Från 2016
Jukka Aaltonen.
Bildtext Jukka Aaltonen.
Bild: Yle/Adrian Perera

Okunskap och ojämlikhet har tystat mentalvårdspatienter. Psykiatern Jukka Aaltonen har sett hur patienter med svåra psykologiska diagnoser isolerats från resten av samhället under tio års tid.

- Man frågar inte de svagaste i Finland hur de har det, och de absolut svagaste i vårt samhälle är mentalvårdspatienter, säger Aaltonen.

Aaltonen har arbetat inom den psykiatriska vården i 40 år. Trots att han numera är pensionär fortsätter han handleda fem vårdenheter runt om i landet med hur man bemöter anhöriga.

Aaltonen har följt med hur klyftan mellan den privata och den offentliga sektorns psykiatriska vård vuxit. Enligt honom har den privata mentala vården numera den mest utbildade personalen och patienterna med de lättaste diagnoserna.

De svåraste patienterna, människor med schizofreni eller grav demens till exempel, hamnar i en säng på en offentlig vårdanstalt.

Personalen måste utbildas

Svårigheterna inom den offentliga social- och mentalvården har blivit ett återkommande samtalsämne under veckan som gått. Aaltonen tror att ett sätt att minska på risken för vanvård är mer utbildning.

- Personalen måste utbildas i svåra patienters psykologi och självbestämmanderätt. Annars förstår man inte patientens behov, utan använder istället mediciner, säger Aaltonen.

Enligt Aaltonen har priset för en psykiatriutbildning stigit under de senaste åren. Samtidigt får vårdpersonalen mindre bidrag från de offentliga arbetsgivarna.

Hur ser du på kritiken som riktats mot vårdpersonalens moral inom den slutna vården?

- Eftersom det framkommit att till exempel vanvården i Kuppis pågick en längre tid kan man väl rikta samma anklagelser mot arbetsgivaren, eller hur?

Vi måste fråga patienterna hur de mår

Enligt Aaltonen ligger det i samhällets och patienternas intresse att tala med varandra. När han får höra att antalet anmälningar om oegentligheter inom socialvården stigit de senaste fyra åren tar han det som ett positivt tecken.

- Kanske är det så att patienterna gjort dessa anmälningar. Kanske inte misshandeln ökat, utan snarare har patienterna börjat förstå hur de behandlas. Om så är fallet är det paradoxalt ett positivt tecken. Det betyder att patienterna upplever att de har kontroll över sina liv. Jag hoppas att patienterna inom den psykiatriska vården gör samma sak, säger Aaltonen.

Enligt Aaltonen är det viktigt att även fråga patienter med svåra störningar, som till exempel schitzofreni, om deras vård. Han hänvisar till Turun Sanomats artikel från 24.2 där personalen på enheten G1 nu erbjuds bland annat krismöten, och han frågar varför patienterna inte behandlas på samma sätt.

- Vi som ett samhälle tänker oss att en människa i behov av psykiatrisk vård inte kan bedöma hurdan vård hen får. Det är en missuppfattning. Till och med en svårt psykotisk patient som frågas om hurdan vård hen får kan oftast ge ett svar. Om inte det så minns patienten åtminstone att hen blev tillfrågad, säger Aaltonen.

Om patienterna inte beaktas på detta sätt hindrar det deras vård, menar Aaltonen.

- Den psykiatriska vårdens slutliga mål är att hjälpa patienten att fatta beslut om sitt liv, och främja patientens förmåga att uppfatta vad som händer åt hen.

Diskussion om artikeln